Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Nordöstra Afrika - I. Abyssinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
ÅTTONDE KAPITLET.
eller föga krusigt hår. De äro tydligen af semitisk härkomst.
Enligt gamla arabiska sägner skola de härstamma från Jemen.
Närmast dessa egentliga abyssinier torde falaschaerna få anses
stå. De bo väster om Takase och torde uppgå till 200,000.
Vanligen anses de enligt sina egna uppgifter vara judiska
afkomlingar, men nyare forskare vilja icke medgifva detta, utan tro
dem vara en till judendomen omvänd hamitisk folkstam.
Befolkningen i norra Tigrélandet skiljer sig afgjordt från
de öfriga abyssinierna genom sina tjocka läppar, sin trubbiga näsa,
som är något krökt, och sitt tjocka, nästan ull-lika hår.
Vidare bo galla väster om sjön Tsana och Abaifloden samt
i södra delen af Schoa. De äro storväxta med rundt ansikte,
kort näsa, djupt liggande, lifliga ögon och tjocka läppar. Många
mindre betydande folkstammar finnas äfven i Abyssinien.
Hufvudnäringarne äro åkerbruk och boskapsskötsel.
Industrien är obetydlig, dock tillräcklig för landets behof. I
synnerhet tillverkas bomullsväfnader och filtar af ull och gethår samt
läder och pergament. Handeln ligger nere till följd af de
oordnade inre förhållandena. De förnämsta handelsplatserna äro
Gondar i Amhara och Aleju-Amba i Schoa. På utlandet har förut
den viktigaste handeln gått öfver Massaua, och de viktigaste
utförsvarorna hafva varit slafvar, mulåsnor, hästar, guld, elfenben,
honung, vax och smör. Till värdemätare nyttjas bomullstyg,
saltstycken och österrikiska Maria-Theresia-thaler.
Redan i äldre tider hade Etiopien höjt sig till en viss grad
af odling. När dess historiska tid började, var Axum i det
nuvarande landskapet Tigre hufvudstad. Omkring år 330 infördes
kristendomen genom Frumentius och Aedesius. Det säges, att
ett tyriskt köpmansskepp hade strandat vid kusten, och manskapet
hade mördats af kustinbyggarne, som bemäktigat sig fartygets
last. Endast tvänne gossar hade fått lefva och såsom slafvar
kommit i tjänst hos konungen i Axum. De hade snart vunnit
hans förtroende och efter hans död fått leda tronföljarens
uppfostran. Frumentius, den ene af dem, hade då begagnat sitt
inflytande till att vinna den nye konungen och landet för
kristendomen. Aedesius, den andre ynglingen, återvände sedan till
Tyrus och blef där församlingsföreståndare, men Frumentius lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
