Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Nordöstra Afrika - I. Abyssinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
ÅTTONDE KAPITLET.
erbjudas dem att vidare framtränga. De anade ännu icke, att
guvernören var en bedragare, utan trodde, att han var en pålitlig
man. Han rådde dem att försöka en annan väg, nämligen öfver
Galabat genom södra Abyssinien, och i detta råd instämde en
närboende scheik, som var guvernörens förtrogne.
Den 2 mars 1882 lämnade expeditionen Famaka och
återvände på kameler till Karkodj. Därifrån tänkte Arrhenius enligt
guvernörens råd att fortsätta resan till Galabat. Men när de
kommo till Karkodj, voro de så nedbrutna af sjukdom och lidande,
att de måste taga en båt och begifva sig till Kartum för att där
tillbringa regntiden och hämta nya krafter. När de kommo dit,
voro Påhlmans krafter så ytterst medtagna, att han måste resa till
Alexandria och därifrån till Sverige. De öfriga tänkte resa till
Massaua. Men Arrhenius insjuknade mycket häftigt, och snart
var intet hopp om hans vederfående. Han afled den 31 maj
1882 på aftonen, just som de stodo redo att bryta upp till
Massaua. Mot slutet hördes han säga: »Skall jag dö nu, min
frälsare? Det finnes ingen uslare, än jag är, men det finnes en stor
frälsare för mig. Blodet, blodet, det renar mig från alla synder.
Räcker blodet för mig, Onesimus? Ja, det räcker för hela
världen.» Hans sista ord voro: »Jesus hjälp mig, Jesus hjälp mig,
Jesus hjälp mig! Amen.»
Arrhenius syntes vara en rikt utrustad man, vid hvilken
missionens vänner hade fästat de största förhoppningar. Särdeles
varmt brann hans sinne för gallafolket. Han tycktes särskildt
fått detta folk lagdt på sitt hjärta. För detta folk lefde han och
för det dog han. Undrande spejar man efter ett svar på den
frågan, hvarför han skulle kallas hem vid arbetsdagens början,
innan han hunnit lösa sitt lifs stora uppgift. Men vi måste nöja
oss därmed, att vi en annan gång skola få veta det. Herrens
vägar äro ofta underliga, men de äro allesamman godhet och
sanning.
Gallaexpeditionen norr om Abyssinien hade misslyckats.
Men därmed hade man dock icke lämnat tankarne på ett
missionsarbete bland gallastammarne. Ett förslag väcktes att genom
konungariket Schoa, som ligger söder om Abyssinien, bana sig väg
till Galla. Man hyste förhoppning om, att ett sådant företag
skulle lyckas, emedan konung Menelik i Schoa hade visat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
