Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Nordöstra Afrika - II. Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
ÅTTONDE KAPITLET.
Renast återfinnes den från monumenten kända gamla folktypen
hos kopterna, som äro kristna till namnet, ehuru i verkligheten
oftast utan all verklig religion. Kopterna äro omkring 250,000
till antalet och igenkännas på sin breda, merändels låga panna,
sitt svarta, lindrigt krusiga hår, sin raka näsa och sina stora
mörka ögon. Hudfärgen växlar mellan gulaktig och brun. De
hafva för länge sedan antagit arabernas språk, klädedräkt och
alla till det dagliga lifvet hörande plägseder. En mängd araber
och andra muhammedanska folk bo i landet, äfvensom numera
icke få européer.
Egypten styres af en ärftlig regent, som bär titeln khediv.
Han är till namnet turkisk vasall och betalar en årlig tribut till
sultanen i Konstantinopel. I verkligheten är han dock mer
beroende af Frankrike och England, synnerligast af sistnämnda land,
än af Turkiet.
Egypten är ett uråldrigt kulturland, det äldsta, hvarom vi
äga någorlunda riktig kännedom. Dess pyramider och
tempelruiner höra till de märkvärdigaste forntidslämningar, som
någonstädes finnas i behåll. De gamla egyptierna voro hamiter, som
styrdes despotiskt af de s. k. faraoner?ia eller konungarne, hvilka
ansågos vara solgudens ättlingar. Folket indelades i olika klasser,
fivilka dock icke, såsom man af missförstånd stundom påstått, voro
strängt åtskilda kaster. Kungliga anförvandter och rikets öfriga
stormän voro närmast konungen i rang och inflytande. För öfrigt
voro krigare och präster de mest framstående. Bland det
egentliga folket funnos inga fria jordbrukare. En mängd trälar höllos
äfven för att förrätta det tyngsta arbetet.
Engiftet var lagstadgadt, och kvinnan intog såsom maka
och moder en aktad ställning — ett ojäfaktigt bevis på en högre
lyftning. Byggnadskonst, skulptur, målning och musik idkades
och hunno i vissa afseenden en betydande utveckling. Religionen
var naturdyrkan. I synnerhet voro solen och nilfloden, ja, hela
nildalen föremål för guddomlig tillbedjan.
Ar 525 före Kristus blef Egypten en persisk provins, i det
Kambyses då besegrade den egyptiske konungen Psametik III
vid Pelusium. Ar 332 fore Kristus införlifvades landet af
Alexander den store med det af honom upprättade grekiska världsriket.
När detta sönderföll, kom Egypten under ptolemæernas välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
