Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. De östafrikanska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
ÅTTONDE KAPITLET.
dräkt ett farligt parti. Domaren, som själf var hedning, upptog
icke dessa anklagelser. Endast den mannen, som hade arbetat
på en festdag, dömdes att dricka gift, men skadades icke däraf
och blef således frigifven såsom oskyldig. Drottningen fick några
dagar efteråt själf åhöra, huru de kristna med stor glädje
hälsade honom, där han färdades fram, och gladde sig öfver hans
befrielse. Förbittrad, yttrade hon då: »Dessa människor gifva
sig icke någon ro, förrän några af dem mista hufvudet».
Men höfdingen, som framställt de nyss omnämnda
anklagelserna mot de kristna, fick därefter höra en kristen slaf predika
öfver text orden: »Låten de gudar fara, som edra fäder tjänat,
och tjänen Jehova» (Josuas bok 24: 14). Den hedniske höfdingen
trodde eller föregaf sig tro, att med de gudar, som malagassernas
fäder tjänat, måste menas deras drottning och hennes företrädare,
och att Jehova vore konungen i England. Predikan blef enligt
denna tolkning ansedd såsom en uppmaning till öppet uppror.
Inför de tre högste medlemmarne af drottningens regering
framlade nu höfdingen en berättelse om, hvad han hört eller trott sig
höra, och begärde ett spjut för att få döda sig, emedan han icke
ville öfverlefva sitt fäderneslands undergång. Dagen därpå blef
alltsammans genom förste ministern meddeladt till drottningen.
Hon utbrast i gråt, satt sedan tyst en lång stund, därefter svor
hon, att hon skulle utrota kristendomen, om ock till den ändan
de kristna samt och synnerligen måste rödjas ur vägen.
Öfver hela det närmast hufvudstaden belägna landet blef
nu en kungörelse utfärdad, som kallade alla drottningens där
boende undersåtar ända ned till det alnshöga barnet att
sammanträda i Antananarivo den 1 mars. Den 26 februari erhöllo
missionärerna en skrifvelse, hvari drottningen bl. a. yttrade: »I fån
härefter såsom hitintills bland eder iakttaga edra förfäders bruk,
dem ändrar jag icke. Ja, jag erkänner äfven den goda afsikt, I
hafven att vilja gagna mitt land. Men mitt folk får icke afvika
från sina fäderneärfda religiösa sedvänjor. I konster och
vetenskaper, som äro till nytta för mina undersåtar, fån I fortfarande
gifva dem undervisning. Men eder gudstjänst, vare sig på
söndagen eller andra dagar, edert döpande och edra sammankomster
fa icke vidare äga rum bland mitt folk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
