Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. De östafrikanska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ÖST AFRIKANSKA ÖARNA.
411
de äldre hedningarnes hårdnackade motstånd. Men evangelium
är en makt, som öfvervinner äfven det hårdaste motstånd.
Fyra timmars resa söderut från Fihasinana ligger stationen
Fenoarivo, som 1875 anlades af missionär Hans Henrik Hansen,
hvilken 1874 utkom på missionsfältet. Denna station gränsar till
sakalavernas land och är liksom den förra stationen beständigt
utsatt för öfverfall af detta rofgiriga folk. Hansen har utstått
många svårigheter under arbetet på denna station, och
frälsningsbudskapet har tyvärr här icke mottagits med någon
synnerligt stor begärlighet. Dock har arbetet icke varit fåfängt.
Äfven här hafva nya församlingar blifvit grundlagda, och barn
samlas till allt större och större antal i skolorna. Många bland
ungdomen synas med allvar vilja lämna sig åt Herren. Det är
således att hoppas, att det äfven här skall blifva en skördedag,
då kärfvar skola befinnas mogna för himmelen.
Härmed hafva vi nu angifvit de stationer, som äro belägna
i det mellersta Betsileodistriktet. Genom att öfvergå den djupa,
af krokodiler uppfyllda floden Matsihatra kommer man in i södra
Betsileodistriktet. Den första stationen, som där möter oss, är
Ambohimahamasina, som 1876 anlades af missionär Johan
Christian 1 ^åslund, hvilken 1874 hade utsändts till detta missionsfält.
Stationen jämte skolhuset äro belägna på en höjd med utsikt öfver
det omkringliggande vackra landskapet. Allt eftersom
evangelium fick makt öfver människornas hjärtan, önskade de få bo
i närheten af stationen. De uppförde därför rundt omkring
densamma en mängd boningar. Allt tydde på, att en skön Herrens
plantering här höll på att växa upp. Men plötsligt utbröt en
häftig feberepidemi i denna del af landet. Intet hus var fritt
från denna hemska sjukdom. Missionären och hans hustru lågo,
såsom det syntes, för döden. Så medtagna voro de af sjukdomen,
att de omöjligen kunde ägna någon omvårdnad åt sina 2 sjuka
barn, hvilka ock blefvo ett rof för febern. Det var en
förskräcklig lidandets tid. Några vänner förbarmade sig öfver dem och
drogo försorg om, att de blefvo burna till en annan plats, där de
snart återfingo krafterna.
Emellertid hade folket i förskräckelsen lämnat stationen, så
att där var föga arbete för missionären. Man måste således
tänka på att flytta den, och därför uppbyggdes stationen Tsara-
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
