Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Arabien, Syrien och Mindre Asien - II. Syrien och Palestina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYRIEN OCH PALESTINA.
46 r
Genom denna dalsänkning flyter Jordan, som har sina
källor på Antilibanonbergets sydliga utsprång, Stora Hermon.
Jordandalen delar Palestina i tvänne hälfter, det östjordanska
höglandet och det västjordanska höglandet. Det senare genomlöpes
åter på längden af en höjdsträckning, af hvars särskilda delar
må nämnas Judabergen i söder, Efraims berg mellerst och
Najtali-bergen norrut. Till Judabergen höra Oljeberget samt de berg,
på hvilka staden Jerusalem är byggd (Moria, Sion, Besetha m. fl.).
Till Efraims berg höra Ebal och Garisim. Norr om Efraims
berg ligga Gilboabergen samt ännu nordligare topparne Lilla
Hermon och Tabor. Västerut mot Medelhafvet höjer sig det rätt
betydliga Kar mel. I östjordanska höglandet märkas bergstoppen
Nebo öster om Döda hafvets nordligaste del samt norr därom
Gileads berg och längst i norr högslätten Hauran med bergen
af samma namn.
Vid Medelhafskusten ligger slätten Sejela, som i norr upp
emot Karmel kallas Saron. Norr om Karmel ligger slätten
Me-giddo eller Jisreel.
Hela Palestina är icke fullt så stort som det svenska
landskapet Dalarne. Det har i forna tider varit ett odladt och
fruktbart land, rikt på säd, olja och vin, och där fans då en
befolkning, minst lika talrik som hela konungariket Sveriges i
närvarande tid. Nu är landet däremot till stor del öde, och
invånarne torde föga öfverstiga en half million.
Bland de folk, som i 2:dra kap. af Moses 5:te bok nämnas
såsom Palestinas urinbyggare, voro enakiter och refaiter. Sedan
funnos där åtskilliga kanaanitiska folk, såsom hetiter, amoriter,
jebusiter, feresiter och heviter, hvilka måste vika för israeliterna,
när dessa under Jostia underlade sig landet och delade det mellan
de tolf stammarne. Felistéerna, som bebodde det sydvästra
kustlandet, bibehöllo dock sin själfständighet nästan ända till slutet
af det gamla förbundets tid.
Efter det israelitiska folkets bortförande till Babylon,
befolkades mellersta Palestina af ett biandfolk, de s. k. *
samarita-nerna», och deras land kallades Samarien. Äfven i norra
Palestina eller Galiléen fick den judiska befolkningen tåla, att
åtskilliga andra folk inträngde (härpå syfta orden »Hedningarnes
Galiléen», Matt. 4: 15), hvilket under det grekiska väldet särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>