Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - I. Kaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Kaukasien och Persien.
I. Kaukasien.
Detta land, som numera helt och hållet tillhör Ryssland,
är beläget mellan Svarta och Kaspiska hafven samt utgöres af
de väldiga Kaukasusbergen och de söder och norr därom
liggande landsträckorna. Till storleken kan Kaukasien närmast
jämföras med Sverige, men äger dock icke så obetydligt större areal.
Berget Kaukasus går från nordväst till sydöst mellan de
båda hafven och utgör den naturliga gränsmuren mellan Europa
och Asien. Dess längd är omkring 1,200 km. (— 120 svenska
nymil). Det utgöres af flere jämsides löpande bergskedjor och
utvidgar sig mot öster mest på bredden. Den mellersta kedjan
eller själfva hufvudkedjan har en höjd af 3,000—3,500 meter
(=10,000—11,800 fot), och från henne uppstiga topparne Elburs
ända till 5,660 meters höjd (= 19,000 fot); Kaschtantau, 5,219
meter (17,578 fot); Dychtau, 5,159 meter (17,376 fot), och Kasbek,
5,043 meter (16,985 fot). Mellan hufvudkedjan och sidokedjorna
finnas djupa och trånga dalar. På midten af den mellersta
kedjan träffas bredare dalsänkningar. Där ligger äfven Darielpasset
öster om Kasbek. Genom detta pass leder en väg mellan den
europeiska och den asiatiska sidan. En annan väg går genom
den s. k. Järnporten vid Derbent utmed Kaspiska hafvets kust.
Tecken till vulkanisk verksamhet finnas många, men inga i
verksamhet varande vulkaner. Halfön Apscheron vid Kaspiska
hafvet äger stor rikedom på bergolja, som utskeppas från hamnen
vid Baku. På halfön Tarnan vid inloppet till Krimska sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
