Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - I. Kaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:492
TOLFTE KAPITLET.
af Pontus, som regerade 114—64 före Kristus, underkufvade en
del af dem, men de gjorde sig åter oberoende, hvilket de äfven
fortforo att vara, om de ock tillfälligtvis besegrades af perser,
mongoler och turkar. Ar 1723 började ryssarne under Peter den
store sina försök att eröfra dessa trakter. Någon varaktig
framgång vunno de dock icke förrän 1774, då de af turkarne
till-vällade sig landet vid öfre Kuban och Terek och därigenom
kommo i besittning af själfva nyckeln till Kaukasus. Sedan
framryckte de mer och mer, och från 1829 till 1859 förde de
nästan utan afbrott krig med de vilda och tappra bergsfolken, i
synnerhet med tscherkesser och lesger. Först den 13 april 1859
intogs Veden, lesgerhöfdingen Schamyls förnämsta fäste. Den 6
sept. s. å. föll äfven bergfästningen Gunib i ryssarnes händer, och
Schamyl blef tillfångatagen. Därmed var den kaukasiska
bergstraktens eröfring fullbordad.
Liksom många olika folkstammar af ålder bott i Kaukasus
och en stor mängd olika språk där talats, så hafva ock dessa
folks religioner varit ganska talrika, och deras yttre gudstjänst har
företett stora olikheter. Men de hafva alla varit afgudadyrkare,
som tillbedt de skapade tingen i stället för skaparen. Somliga
hafva dyrkat himlakropparne på ett sätt, scm varit besläktadt
med den i Mindre Asien, Kaldéen, Syrien och Arabien rådande
afgudadyrkan. Andra hafva i likhet med perserna varit
elds-dyrkare o. s. v. Omsider fick kristendomen i en eller annan
form inträde bland några af de i dessa trakter boende stammarne,
såsom bland georgierna, stundom äfven benämnda grusier, redan
i 4:de århundradet. Äfven mingrelier, tscherkesser och flere
små-stammar antogo efter hand kristendomen. När
muhammeda-nismen hàde utbredt sig öfver Mindre Asien och Persien, trängde
denna religion snart fram äfven bland folken i Kaukasien och
blef där den allmännast rådande. Äfven åtskilliga af de kristna
folken tvingades att öfvergå till islam. Så var händelsen med
tscherkesserna och flere af de mindre stammarne.
På senare tiden har en rysk sekt, de så kallade malakanema,
utbredt sig i vissa delar af Kaukasien, i början mest omkring
staden Mosdok i Tereks floddal. Utan tvifvel hafva dessa
mala-kaner uppstått genom en reformatorisk rörelse inom grekiska
kyrkan, ehuru de under det svåra betrycket och bristen på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
