Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - I. Kaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUKASIEN.
495
Utom den vård, han tog om de tyska kolonisterna, ägnade
han sig från början med det varmaste nit åt tartarerna. Den
enda ännu kvarvarande skotske missionären Galloway äfvensom
de 1827 från Basel utsända missionärerna Haas och König samt
från 1832 Hegele samverkade troget med honom. Snart nog
hade Lang utarbetat en tartarisk språklära, hvarefter han började
en skola med tyska ynglingar, som funnos vid nybyggena. Han
hoppades sålunda af de i landet födda tyskarne kunna utbilda
lärare för tartarfolken.
Få voro de tartarer, som direkt hade öfvergått till
kristendomen, men Lang älskade tartarerna och upphörde icke att
hoppas. Det var äfven uppenbart, att han i någon mån var älskad
tillbaka, och att tartarerna voro fullt öfvertygade om hans
oegennyttiga afsikt att göra dem godt. Det fans således skäl att tro
den dagen icke vara så fjärran, då detta folk allmännare skulle
öppna sitt hjärta för evangelium.
Men den gud fruktige Alexander I var icke längre det ryska
rikets öfverhufvud. Med kejsar Nikolaus I hade ett nytt
regeringssystem blifvit infördt. Det skulle nu icke finnas mer än en
vilja i Ryssland, nämligen härskarens, och därefter skulle allt och
alla foga sig. Och liksom i världsliga så skulle ock i andliga
ting allt inordnas under de former, som föreskrefvos af kejsaren.
Följden var, att alla de privilegier, som blifvit gifna åt nybygget
Karass, upphäfdes, och de evangeliska missionerna förbjödos genom
en kejserlig ukas af den 5 juli 1835. Detta var ett hårdt slag
för missionen.
Lang förblef dock kvar och ägnade nu hela sin
verksamhet åt de tyskar, som funnos på platsen. Äfven skotten
Galloway stannade. Med dennes dotter Margareta hade Lang år 1828
gift sig. Men med åren begynte hans hälsa blifva alltmera
vacklande, hvarför han mot slutet af juni 1839 med sin familj reste
hem till Schweiz. Han hoppades snart kunna återvända till sin
högt och innerligt älskade hjord i Karass. Men hans
hälsotillstånd fortfor att vara sådant, att detta icke befans rådligt.
Omsider öfvertog han då ett pastorat i närheten af sin födelseort
och verkade där med stor trohet under sin återstående lifstid.
Han afsomnade i frid den 10 juli 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
