Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kaukasien och Persien - I. Kaukasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:498
TOLFTE KAPITLET.
och i den bibliska sanningen. Sommaren 1821 reste han och
Dittrich till Petersburg, där de af kejsar Alexander I erhöllo
till-låtelse att verka i Kaukasien samt tillförsäkrades allt det skydd,
som kejsaren kunde gifva dem. Sedan studerade de i Astrakan
turkisk-tartariska och persiska språken samt kommo, såsom redan
är nämndt, till Kaukasien år 1823.
De slogo sig ned i staden Schtischa och företogo därifrån
vandringar till olika ställen i det land, där paradiset en gång
anses hafva varit beläget. Från dessa trakter flyta nämligen
paradisfloderna Eufrat och Tigris söderut; Pison och Gihon vill
man åter igenkänna i de gamles Phasis och Araxes, som nu
benämnas Rion och Årås.
Särskildt kände sig missionärerna dragne till städerna Baku
och Schemacha. I den förra staden blefvo de vänligt mottagne
af köpmannen Hakub Tschachmachsasoff, hvars hus blef
samlingsplatsen för sökande själar af olika nationaliteter. Och i Schemacha
var skolläraren Tirazzu Arakel ledaren af en skara bibelforskare,
hvilka af hjärtat sökte den frälsning, som är i Jesus Kristus.
Bland andra missionärer, som snart kommo till förstärkning,
må särskildt nämnas Ffander, med hvilken vi redan fått göra
bekantskap. Han anlände till Schuscha år 1825. Han och
Za-remba åtogo sig företrädesvis arbetet bland muhammedanerna, under
det de öfriga missionärerna i första rummet verkade bland
armenierna. Snart synes dock Zaremba med stor ifver hafva ägnat
sig åt evangelii förkunnande särskildt bland armenierna.
Missionsskolor anlades, skrifter öfversattes, och vid alla språkarbeten var
Abraham Amirchanjanz’ fader, den framstående språkkännaren
Mirsa Faruch till ovärderlig hjälp för missionsarbetarne.
Särskildt låg det dessa om hjärtat att kunna gifva armenierna ett
på deras nuvarande munart öfversatt nytt testamente, hvilket
därför med första utarbetades.
Mirsa Faruch hade såsom barn under ett krigiskt öfverfall
blifvit tillfångatagen och förd till Persien. Där hade han fått en
utmärkt uppfostran, blifvit muhammedan och erhållit en hög
anställning. Såsom man var han sedan med, när perserna åter
inföllo i Kaukasien. Han kom i närheten af sin födelsebygd och
kände där igen sig. Perserna blefvo slagne och förjagade, men
Faruch rymde från dem och kom åter hem samt blef genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
