Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin goda stad Göteborg. Planen för denna uppgjordes af
Adler Salvius, efter holländskt mönster med snörräta
gator och kanaler; dessa senare icke blott för skönhetens
skull, utan ock för helsans.
En senare tid har andra åsigter om kanalernas nytta
i detta hänseende. Men på den tid, då Göteborg skulle
byggas på en »sumpig och lös mark,» voro nog
kanalerna nödvändiga.
Då handel och näringar på den tiden voro nästan
främmande fält för svenskt lynne och åskådningssätt,
gynnade Gustaf Adolf, liksom hans fader, på allt sätt
inflyttande af främlingar, hvilka icke blott skulle tillföra
Sverige kapital, utan äfven affärsduglighet. Bland dessa
främlingar intogo holländarne första rummet; och en
egenskap som Göteborg i hög grad besitter och som gör godt
intryck på besökande främlingar: snygghet, är en god
tradition från dessa holländska tider.
Stadens förste »burggrefve» var holländare, Jakob
van Dyck. Men icke blott holländare slogo sig ner här,
äfven engelsmän och tyskar, skottar och fransmän. Öfver
hufvud taget hade staden redan då en viss kosmopolitisk
anstrykning. Men den holländska inflyttningen har dock
icke qvarlemnat många spår, långt flera har då en
engelsk-tysk — hvarifrån våra rikaste köpmän härstamma
— efterlemnat.
Staden utvecklade sig ganska hastigt, oaktadt den
icke gick fri från förhärjande eldsvådor. Så nedbrann
1669 hela södra stadsdelen, och efter 4 månader hela
norra stadsdelen, tyska kyrkan, mynthuset, packhuset,
tullhuset, biskopsgården, tillsammans 241 byggnader. Och
flera sådana eldsvådor gingo öfver staden. År 1746
nedbrann åter tyska kyrkan och 212 bebyggda tomter, 1758
100 privata byggnader, 1792 husen på 99 tomter, 1793
90 hus, 1794 husen på 91 tomter, 1802 domkyrkan,
biskopshuset och 200 hus, 1804 åbyggnaderna på 203
tomter, 1813 nära 100 hus, 1823 83 hus.
Men Göteborgs inbyggare läto icke nedslå sig af så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
