Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra polska sympatier - En undsättningsexpedition till Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
våra polska sympatier
–»I Malmö tänker jag få träffa den unga Poles, om
hvars oskuld till det hvarför han blifvit beskylld, jag varit
ocli är öfvertygad. Sundet glänser och glindrar i härligaste
solsken. Ack! Sverige har, fruktar jag, för mycket solsken för
att rätt behjärta Polens nöd. Sol-rus är ock ett slags
rus, som gör människan själfvisk, glömsk af sitt högre jag!
Dock har Polen här några varma trogna vänner, och
bl. dem har jag lärt känna och värdera Er!»
När så den officiella exkommunikationen mot
Poles kom, imponerade den inte alls på mamsell
Fredrikas varma hjärta. Se följande biljett från P. E.
Tersmeden till Wieselgren (den 19 februari 1S64),
hvars sammanhang är tydligt, fastän detaljerna
icke nu kunna rekonstrueras:
»Undertecknad i går inbjuden till M:lle Bremer, att
der möta Franska o. Italienska ministrarne, möttes der äfven
af en tredje notabilitet — Hr Stephan Poles. Nu
visade det sig, att andemeningen med den till Italienaren
o. mig ställda bjudning var att af den förre erhålla
en inför undertecknad afgifven försäkran att Hr Poles
icke hos honom aflemnat något kort. Markisen afgaf en
sådan försäkran (Lallerstedt hade således misstagit sig)
och värdinnan ålade mig att för H. Magistern tillkännagifva
detta — ett åliggande, som jag härmed afbördar mig,
bifogande en vänlig anhållan att med ett par ord få
intygadt, att min maktpåliggande mission är fullgjord.» T.
beklagar, att han ej i går kunde råka mag. Norlin, enär
han sålunda blef »underkastad en såväl för mig som för min
Genuesiske vän ganska oangenäm mise en scene au
benefice d’une innocence offensée».
Emellertid, när De Geer icke utan bitterhet
talade om det ofog, som Poles bedref med
damernas beskydd, så tänkte han icke på den
välmenta stora författarinnan. Det fanns då inom
aristokratien en dam, som genom sin intelligens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
