Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det går inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del går inte ’ 61
garnrullarna. Till slut skola vi, i ett sammanhang, mata in
linet vid ena ändan av maskineriet och få ut en färgad lärft
vid den andra. Denna möter materialet till det konstgjorda
lädret, så att hela processen praktiskt taget blir
sammanhängande.
Vi betrakta denna linberedning såsom ett av de mest
betydande experiment vi hålla på med, ty den kommer icke endast
att resultera i en bättre produkt än den vi hittills kunnat
frambringa, utan den kommer även att skapa en ny inkomstkälla
för farmaren. Endast vår fabrikation kommer att kräva så
mycket lin, som omkring femtiotusen acres kunna ge årligen,
och linet fyller mycket väl sin plats i växelbruket. Vi skola
sålunda få en ny inbringande växt att odla för farmaren och
kanske en ny industri för landet. Och då räknar man ej med
värdet av linets biprodukter, såsom linolja och blånor, vilka
senare utgöra en förträfflig fyllning i sitsar o. d. Våra
kemister experimentera med avfallet eller »bossen» i avsikt att
finna några tillfredsställande cellulosapreparat. Dessa kunna
användas på mångfaldigt sätt — i flytande form till
bestryk-ning av biltaken, eller i fast form till handtag och i den
elektriska utrustningen.
Denna process att odla, spinna och väva linet kan och borde
vara decentraliserad, så att den blir ett komplement till välskött
lantbruk — d. v. s. sädesproducerande lantbruk, till åtskillnad
från mejerihantering, boskapsskötsel och trädgårdsskötsel.
Ginmaskinernas, spinnrockarnas och vävstolarnas plats är ute på
landet, där linet odlas. Det kunde bildas en byindustri, där
arbetarna vore farmare, vilka fördelade sin tid på farmen och
verkstaden.
Vi treva oss också fram till att fabricera ylletyg för våra
egna behov efter vår vanliga metod att låta processen ske i ett
sammanhang. Till att börja med togo vi en ung man från ett
ritkontor och satte honom att arbeta i en fabrik i tre månader,
med instruktioner att lära allt, vad han kunde om vävning,
undantagandes traditionerna. Hittills ha vi endast gjort
smärre ändringar och förbättringar i standardmaskineriet, och
avkastningen vid våra försöksfabriker är obetydlig, jämförd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
