Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Jordbruksproblemen äro jordbruksproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksproblem c ii 199
lande till priserna på industriprodukter. De påstå även, att
medan de få åtnöja sig med en ringa ersättning för sina
produkter, betala likväl konsumenterna höga priser för dem. Men
antag att priserna på fabriksmässigt framställda varor gå ned,
och distributionskostnaderna för lantmannaprodukter
bortskäras, kommer då jordbrukaren att skörda någon vinst av den
uppkomna situationen?
Inga ändringar, som enbart beröra distributionen, skola
någonsin bringa förtjänstmöjligheterna inom lantbruket i nivå med
förtjänstmöjligheterna inom industrien; samma arbetskraft
kommer att avkasta mera pengar inom industrien än den skulle
kunna göra inom lantbruket, så som detta nu bedrives.
Det är uppenbart att man inte hjälper jordbrukaren genom
att medgiva honom utsträckt kredit. Han har för stora
utgifter numera i form av hypoteksräntor, växelräntor å lån på kort
sikt, och utskylder. Att lägga nya räntebördor till det hela,
kommer endast att stegra hans produktionskostnader, och
ännu mer fjärma möjligheterna till förtjänst. Allt för många
jordbrukare ha bibringats den åsikten, att pengar kunna ersätta
rationell ledning. Mycket få ekonomiska svårigheter ha
någonsin avhjälpts medelst pengar. En affär kan råka i
penningförlägenhet genom någon tillstötande omständighet, som inte har
med affärsinkomsten att göra, men när inkomsterna äro
otillräckliga att säkerställa det nedlagda kapitalets förkovran och
en verksam vinst därutöver, då är det något fel med affären,
såsom affär betraktad, och att i ett sådant fall låna pengar,
tjänar endast till att uppskjuta en välbehövlig undersökning om
var skon klämmer, intill dess det är för sent att göra något åt
det hela. Kort sagt: att låna pengar är en last, och ehuru det
kan vara angenämt nog för jordbrukaren att veta sig kunna få
låna pengar när han vill, leder dock lånesystemet därhän att
hans ställning slutligen blir ohållbar.
Intelligent arbete, inte pengar, är huvudvillkoret för all
produktion. Ett lån besitter ingen övernaturlig kraft. Detta borde
nu vara uppenbart för envar, ty situationen inom lantbruket
blev inte kritiskt förrän efter en period, under vilken
jordbrukaren kunde få låna så mycket han önskade. Registret över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
