Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 INDIANER OCH HVITA
Inga indianer bo här. Nära Samaipata äro de odlingsbara
vidderna .större och befolkningen ganska talrik. Den gör ett
synnerligen rent spanskt intryck, men bör vara uppblandad med
quichuaindianer. Ej långt från Samaipata börjar den
quichuabygd, som utbreder sig öfver .en stor del af östra Bolivias
fjälltrakter.
- Det skulpterade berget vid Samaipata kallas »El fuerte
del Inca>, incans fästning. Någon fästning har det tydligen
aldrig varit. Den förste, som omtalar detta berg, är d’Orbigny.!
Han tror, att man där vaskat guld. Detta är ej möjligt; berget
vid Samaipata kan ej ha haft någon praktisk användning.
Det skulpterade berget är en stor, flat häll af lös, röd
sandsten, i hvilken man buggit ut på en yta af ungefär
1,000 m? talrika rader med nischer, hvilka på afstånd se ut
som fönster och dörrar. Skattsökare ha försökt att öppna
dem med sprängskott, men ingen har lyckats att finna den
»riktiga ingången»> till det inre af berget, där skatterna äro
gömda. Hela berget är för öfrigt öfversålladt med
egendomliga figurer, säten, trappor, bassänger m. m. Vi se några af
de märkligaste, här återgifna? Ett stycke ifrån figurerna är
det omtalade hålet. Vi hissa ned Moberg i detsamma. En
liten orm är den enda försvararen. Hålet är 15 m. djupt och
I äå 3 m. bredt.
En vecka stanna vi på berget för att fotografera och söka
grafvar och boplatser. Omktring berget äro byggda
odlingsterrasser. Där äro också illa bibehållna grundmurar till en
del smärre byggnader. Några grafvar finna vi ej, men
däremot göra vi en del lösa fynd. Ett fåtal föremål, funna i
åkrarna omkring berget, köpa vi därjämte af några mestizer
och deras barn.
Dessa saker äro ej många, men de äro intressanta, därför
att de tillhöra den boliviansk-peruanska fjällkulturen. Där är
en T-formig yxa af brons, ett stycke af en sjalnål, »topu»>,
af silfver, slungstenar och en morgonstjärna af sten. Dylika
! d’Orbigny. Voyage dans I’Amerique méridionale 1826 —1833, Parue
histonque T. 3:1. Sid. 259. Paris och Strasbourg 1844.
” I redogörelsen öfver mina arkeologiska arbeten i Bolivia 1908—1909
kommer jag att utförligt beskrifva detta märkliga berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
