Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I MOTORBÅT TILL YURACAREINDIANERNA 37
synes mig som ett verkligt skuldslafveri ej ännu fått insteg
här — åtminstone ej vid Rio Chimoré.
Trots allt döpande, trots arbetet åt de hvita, trots alla
missionärer, som i öfver hundra år sökt och söka att
omvända och civilisera dessa indianer, lefva flertalet af dem ännu
sitt eget lif inom ett väldigt urskogsområde, som sträcker sig
ifrån Rio Ichilo till Rio Sécure. I urskogarnas djup finnas
yuracåre, som bo alldeles utanför de hvitas direkta inflytande.
Dit rymma de för att ej behöfva afbetala sina skulder till
de hvita. Där är det säkerligen inte alltför lätt att gå och
hämta dem.
Yuracåre husbönder äro icke cruzefios utan collas, som
kommit till S:a Rosa från fjällen. Jag tror, dessa senare äro
mindre hårda mot indianerna än de förra De äro också af
olika ras, ty cruzefios-mestizerna ha guaraniblod och collas
ha quichuablod.
En sak, som aldrig beaktas tillräckligt, är den utpräglade
skillnad, som råder mellan olika slag af mestizer. En aymara
eller quichua är till sin karaktär vidt skild från t. ex. en
chiriguano. Spanior och aymara- eller quichuakvinna bör
därför gifva olika resultat mot spanior och chiriguanska. Den
spansk-amerikanska rasen är mycket olika i skilda trakter.
En af de viktigaste orsakerna till detta är, att de indianska
mödrarna varit af olika stammar.
Redan Castillo? nämner om yuracåre från Rio Yapacané.
Den förste, som närmare omtalar dem, är Tadeo Haeke.?
År 1832 besöktes de af d’Orbigny/? till hvilkens utomordentligt
intressanta skildringar från dessa indianer jag flerfaldiga gånger
får tillfälle att återkomma. Med stor sympati omtalas de
äfven af Gibbon.? Något berättar äfven von Holten”" om dem.
! J. de Castillo. Relaciön de la provincia de Mojos, sid. 296.
Documentos para la Historia Geogråfica. Compilados y anotados por M. V.
Ballivian. Tomo I. Las provincias de Mojos y Chiquitos.
? Tadeo Haeke.: (Haenke, Haink). Descripcion Geografica, Fisica é
Historica de las montanas habitadas por la nacién de los indios Yuracarés
(1796). Edicion de 1898, hecha en La Paz. (Se äfven Viedma 1. c.)
? d’Orbigny. Voyage. Partie Historique 3:1. d’Orbigny. L’homme
Américain. Paris 1839.
t Gibbon 1. c.
S Hermann von Holten. Das Land der Yurakarer und dessen Bewohner.
Z. f. E. Berlin 1877. Sid. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
