Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 INDIANER OCH HVITA
kunna lasta ända till tre ton jämte styrmannen och åtta
paddlare. Dessa de största göra de blott för de hvitas
räkning, behållande små, lätta kanoter för eget bruk.
Vi ha inte gått långt, så komma vi till stora
öfvergifna odlingar, hvilka urskogens lätta garde, slingerväxterna,
redan börjat inkräkta. Vi se där bananer, papaya, pumpor,
mandioca i massor, sötpotatis, bomull och andra växter, som
urskogsindianerna odla.
Bild 17. a. Hvisselpipa af trä, »sirre». Yuracåre. Denna typ af
hvisselpipa är känd från chiriguano, chané, ashluslay, lengua och
churåpa (se bild 7) och från Perus kust, från den förspanska
tiden. !/4. — $. Snöret till föregående.
I åkern ligga resterna af ett par nedbrända hus. »Det
är min åker,» säger gubben Aguirre. »När min hustru dog,
begrafdes hon här i hyddan, hvarefter jag brände den och
flyttade bort,» sade han.
Det är ett egendomligt bruk, dessa indianer ha. När
någon dör af familjen, brännes gården och de öfverlefvande
flytta långt bort, där de bygga sig en ny gård och röja nya
åkrar. Ingenting synes dock hindra dem att skörda de på
så sätt öfvergifna odlingarna.
Det är fruktan för den dödes ande, som drifver dessa
människor bort från hyddan och åkern, bort för att med möda
röja i urskogen på en annan plats. För dessa de dödas själar,
»sinokshé», hvilka vandra omkring i skogen, hysa yuracåre
stor fruktan. De förbittra dessa människors tillvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
