Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOS YURACAREINDIANERNA 55
plan bild 27. Äfven hos chané har jag sett hyddor, som
varit byggda på detta sätt utan en takås i midten. Dessa
synas mig helt enkelt vara en utvecklingsform af det enkla
skyddstaket af palmblad.
Stor likhet råder mellan yuracäårehyddan (bild 27) och
chacoboindianernas klubbhus.!
oc pD qM OL
Da CA
3
ex bE er ec
2
Bild 27. I och 2 visar stommen till en yuracårehydda med takäs.
Af intresse är att se, huru den är förlängd. 3 stege.
A—G=12m., CG—-L=$ m, M-F=5 m, K—-E=2m.
Huru viktiga palmerna här äro för indianerna som
husbyggnadsmaterial förstå vi däraf, att yuracåre kalla både hydda
och motacäpalm för »sibä». Chacobo kalla hydda »shöbo»
och motacu »shöbini>.
Norr om S:a Cruz-gränsen i Bolivia känner jag runda
eller ovala hyddor blott från Tambopata-guarayo. Dessa voro
byggda af pilgräs. Stammarna i El Gran Chaco, choroti,
mataco etc. ha också runda, af vass byggda hyddor.
Säkerligen sammanhänger här formen af hyddorna intimt med
materialet till dessa. Det synes mig som om de långa, parflikiga
! Se längre fram i boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
