- Project Runeberg -  Indianer och hvita i nordöstra Bolivia /
71

(1911) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOS YURACAREINDIANERNA 71

Yuracårekvinnorna äro riktiga kuriositetssamlare. I deras
påsar äro frön af alla möjliga slag till halsband, struphufvud
af vrålapor, tänder af alligatorer och apor, näbbar af tukaner,
skogshöns, hackspettar och änder, röda fjädrar af tukaner,
hufvud af skalbaggar, egendomliga fiskben, palmnötter m. m.







T- Bild 49. Örhänge,

W böskeansnbl N »méyétu». Yuracåre.

Skifvan är af silfver.

Verktyg af trä Förr var den
sanno
Bild 47. Led af »téämtäbe» likt af musselskal.

bamburör, att för- för ansikts- För öfrigt består det

vara — rödfärg i. målning. af glaspärlor, fjädrar
Yuracåre. !a Yuracåre. !/2. m. m. Ys

Allt detta använda de till halsband, skjort- och hängprydnader.
Det är tydligt, att allt egendomligt i naturen intresserar
yuracårekvinnan. Hon är något naturforskare.

I männens korgar ser man tänder af jaguar, hjorthorn,
fjädrar af papegojor och andra fåglar, flöjter af ben m. m.

Sjukdomar.

Mycket vanlig är här en sjukdom, som är bekant under
namnet puru-puru, som yuracäåre kalla »chåtchabu»." Den yttrar

! Jämför Koch-Grinberg. Zwei Jahre etce. Bd 1, sid. 83.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianhvit/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free