Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDFÖR RIO MAMORÉ 79
skrifvit, och de äro riktigt väl ihopkomna. Det berättas till
och med, att han skickar officiella skrifvelser till guvernören
i Trinidad, af hvilken han både är och anser sig vara fullt
oberoende. I ett af dessa bref lär den lille indiankungen ha
frågat: >»Hvad gör den där Pando nu för tiden? Hälsa honom
från mig.» Pando var då republiken Bolivias president.
Det kan synas märkligt, att bolivianska regeringen
tolererar en sådan herre som Santos Noco. Det beror dock icke
på svaghet, utan mera därpå, att myndigheterna veta, att om
de åter företaga en väpnad expedition emot honom, försvinner
han i urskogarna med sitt folk, där dessa kanske alldeles
komma att förvildas. En expedition, som sändts från Trinidad,
har blifvit nedgjord af indianerna.
Tyvärr hade jag ej tid att besöka Santos Noco. Det
var äfven en dyrbar resa, som syntes mig ganska riskabel,
då jag ej fick stanna hos honom mer än ett dygn. Det
hade likväl varit högst egendomligt att se, huru dessa
civili’serade indianer reda sig på egen hand, att se de bilder af
helgonen de själfva skulpterat, att åhöra undervisningen i
deras skolor.
Balzan,! hvilken så kraftigt skildrat de hvitas öfvergrepp
mot indianerna, framhåller äfven, att det var tack vare de
hvitas grymheter, som dessa indianer flydde till urskogen. Han
berättar, att dagen före hans ankomst till Trinidad sålde
prefekten, en bigott katolik, 100 af sina underlydande för 80,000
lire till ägaren af en gummibarack vid Rio Beni.
M. V. Ballivian,” boliviansk minister och Bolivias ypperste
man, berättar om en guvernör i Trinidad, som på 1880-talet
först ställde till ett blodbad på torget, hvarefter han sände
250 indianer till ett gummiplantage i Brasilien, i hvilket han
var delägare. Icke en af dessa återvände... En annan
guvernör sände 300 o0. s. v.
Det är därför inte underligt, att indianerna i Trinidad ej
tycka vidare mycket om de hvita.
! Balzan, Da Villa Bella all’ Asuncion. B. S. Geografica Iltaliana.
Roma 1894.
2 Descripciön de la Provincia de Mojos por Matias Carrasco. Preåm
bulo Editorial por M. V. Ballivian. Boletin de la Otficina de Estadistica. N:o
55, 56, 57 1910. Sid. 248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
