- Project Runeberg -  Indianer och hvita i nordöstra Bolivia /
119

(1911) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOS CHACOBOINDIANERNA

När barnet födes, får det ett namn. Vargas berättar,
att när barnen äro helt små, få de smisk för att lära sig,
att ej gå ut inne. När de lärt sig detta, få de aldrig stryk.
De få blott råd. Vill t. ex. en liten gosse gå ensam
till skogen, säger fadern åt honom: »Detta bör du ej
göra,» och aldrig: »Detta får du ej göra.» Respekten
för de äldre är mycket stor. Liksom hos alla indianer,
jag sett, lära indianbarnen genom att härma de äldre.
Om någon särskild undervisning förekommer, vet jag ej.

Vi se ganska få barn hos chacobo. Det är
därför möjligt, att dessa indianer snarare aftaga än
tilltaga i antal. Få öfverlefvande barn synes mig vara
karaktäristisk för nästan alla indianer. Det är
grundorsaken till deras utdöende. När under normala
förhållanden nativitet och mortalitet väga nästan jämnt, är
det icke underligt, att stammarna dö ut, när de hvita
föra in epidemier, alkohol, könssjukdomar m. m. Om
fosterfördrifning och barnamord förekomma här, vet
jag ej. (Jämför äfven gåarayå här nedan.)

De minsta små ha brunt hår, dock ej så ljust
som yuracåreungarna.

Mycket leksaker se vi ej här.
på, att vi äro så intressanta. Man har inte tid att
leka. Gossarna ha pilar och bågar. Äfven
hvinaren känna de till,j när jag frågar dem efter denna
leksak (bild 83).

Äfven här möta vi bruket af couvade. När hustrun
föder, måste mannen nämligen stanna inne i flera
dagar och får ej gå på jakt, för att barnet ej skall
blifva sjukt.

Blir en chacobo sjuk, botas den sjuke på vanligt
sätt genom bestrykning och beblåsning. Af intresse
är, att jag här ser en kvinnlig medicinman. Liksom
alla indianer tro de, att orsaken till sjukdom och död
är förhäxning.

Liksom yuracåre flytta chacobo, när någon äldre
person dör. Denna begrafves sittande med alla sina
prydnader i huset, hvilket därefter brännes. De frukta

Kanske beror det

119

Bild 83.
Hvinare
Leksak.
Skifvan
ärafbambu. När
denna
svänges
i luften,
ästadkommer
den ett
brummande
ljud.
Chacobo.
2.46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianhvit/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free