Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I GUMMISKOGARNA VID RIO GUAPORÉ 135
serade indianerna sakna tillräcklig sammanhållningskänsla för
att sammansluta sig till ett myteri. Oviljan mellan de olika
stammarna och de många fullständigt skilda språken hindra
indianerna att uppträda gemensamt. De känna sig ej som
en ras, som indianer, utan som mojo, canichana, cayubaba
etc. Därför ha de hvita i hela Amerika ständigt kunnat
bekämpa indianer med indianer. Ej sällan har en stam varit
delad så, att en del stridit på de hvitas sida mot sina egna
stamförvanter.!
Ett osympatiskt drag, som Balzan? framhåller hos de
civiliserade af de hvita korrumperade indianerna, är deras
otacksamhet mot dem, som behandla dem väl.
Tyvärr måste jag också erkänna, att jag ej hyser mycken
sympati för de civiliserade indianerna, under det att jag tycker
bra om dem, som ännu lefva oberoende. Samtidigt bör
jag äfven tillägga, att det är de hvita, som gjort dem
osympatiska.
.De ekonomiska förhållandena i gummiskogarna äro
sådana, att det lönar sig mycket bättre att tappa gummi än att
odla den mycket bördiga jorden. Ris, socker, majs m. m.
importeras därför från andra trakter af Bolivia, såsom från
Sara och Guarayos, då odlingarna här ej äro tillräckliga att
föda gummiarbetarna. ”Tack vare gummiindustrien uppstår
sålunda här inga stora odlade bygder, som kunna få en
framtid, äfven när gummit tar slut. Finnes det intet gummi mera,
då draga vampyrerna vidare, husen plocka termiterna sönder.
En utomordentligt viktig exportvara till gummitrakterna
är naturligtvis brännvin. Äfven champagne, konjak, whisky,
vermouth m. m. hittar hit. Jag känner rent af en herre, som
tillverkade allt detta af brännvin, färg och andra tillsatser.
Såsom förhållandena utvecklat sig här ekonomiskt, lefver
en stor del af befolkningen i nordöstra Bolivia på export af
födoämnen till gummiskogarna.
Från Curichå foro vi i en liten D. Enrique tillhörig
ångslup till en annan barack, kallad Versailles. En del af vägen
går genom den öfversvämmade urskogen. Det är ganska
! Jämför t. ex. Erland Nordenskiöld, Indianlif, sid. 215.
2 Balzan. Da Reyes l. c., sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
