Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 INDIANER OCH HVITA &s
i en kyrkby under en stor katolsk fest. Kristendomen är för
flertalet af de civiliserade indianerna lika med brännvin. »Jesus
Kristus var drucken på korset,» sade en gång en gammal
indianska till mig. Om prästen lärt henne detta, det vet jag
ej. Hon tyckte dock, att det berättigade henne att supa.
De kristna indianerna äro naturligtvis djupt okunniga om
kristendomens tankar och dogmer. Hvad de tro, vågar jag ej
yttra mig om. De äro mycket bigotta, någon gång rent af
fanatiska. Man ser kors och små helgona- och madonnabilder
i alla deras hyddor. Där finnes likväl äfven ett och annat,
som bestämdt inte är kristet. Fjäderprydnaderna och
dans’maskerna äro minnen från gamla tider. Det är ofta allt annat
än lätt att förvärfva dessa. I Carmen de Mojos finnes sålunda
en rund mask af trä, som är vida bekant. Den ville indianerna
hvarken visa mig eller sälja åt mig, ty den, som innehar den
masken, har förmåga att döda andra människor. För en af
de stora fjäderprydnaderna, med hvilka indianerna dansade i
kyrkan i Trinidad, begärde de af en tysk 300 bolivianer. Med
mig ville de inte alls underhandla om försäljning af någon ar
de praktfulla fjäderkronorna. Först i San Joachim förvärfvade
jag en liknande. De flesta af de civiliserade indianerna tro
ännu på förhäxare.
Vill man lära känna indianen, skall man komma till honom
som kamrat, såsom jämbördig. Så umgicks jag med indianerna
i E1 Gran Chaco. Detta var ej möjligt hos de förtryckta
mojo- och baureindianerna. Där var jag af herreklassen
och de voro drängar. Annat var ej möjligt. Det är
därför ej mycket, jag fått veta rörande deras sagor och
föreställningar.
Under mina kanotfärder erfor jag dock ett och annat af
indianerna från Carmen. Något berättade de mig vid
lägerelden i urskogen. VWVildmarken närmar människorna till
hvarandra. Den gillar inga samhälls- och rasklasser.
De talade med mig om storätaren Möåkonomöko.
Jordens fader, Mökonomöko, kom förbittrad öfver allt ondt,
som hans söner hade gjort honom, och åt upp alla åkrarnas
alster, majs, bananer och annat, och så kastade han sig i
o den, för att allt skulle gä förloradt. Människorna voro nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
