Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 INDIANER OCH HVITA
draga sig munkarnas förmyndarskap. Det är ej till urskogarna,
som de begifvit sig, utan till de hvita. Säkerligen ha de inte
vunnit annat på ombytet än lättare tillgång på brännvin.
Vi se att guarayå ökas. Detta är synnerligen viktigt
i detta land, som så väl behöfver en stark tillväxt i den
sparsamma befolkningen och som kan föda ett mycket större antal
människor än dem, som nu lefva där. Säkerligen äro gåaraytå
de enda civiliserade indianer här, hvilka äro beroende af de
hvita, som under de sista årtiondena ej aftagit i antal.
Af de siffror, jag anfört från gåarayd, se vi att 1906 var
dödligheten bland barnen enorm. Dödligheten bland de späda
barnen är säkerligen öfverallt bland indianerna mycket stor.
Koch-Gränberg! anser den vara orsaken till, att indianerna vid
Rio Negro i Brasilien icke tilltaga i antal och att en del
stammar rent af aftaga.?
d’Orbigny säger, att de hedniska guarayå ansågo sig
lyckligare än andra människor. De saknade missnöjet, den
stora drifvande kraft, som bidragit till att skapa den civilisation,
öfver hvilken vi med rätt eller orätt äro stolta. Trots all
uppfostran, tror jag icke, att missionären lyckats drypa
missnöjets fruktbringande gift i gåaraydindianernas sinnen. Om
de .fingo, skulle de säkert vilja åter lefva sitt gamla
urskogslifj obekymrade om att förbättra sin ställning och vara
delaktiga af civilisationens välsignelser. Vi böra komma ihåg,
att grundskillnaden mellan fria indianer och hvita är den, att
de förra tycka, att de ha det bra, de senare vilja alltid ha
det bättre.
Tack vare munkarnas uppfostringssystem äro guarayud
mycket undergifna och osjälfständiga. De skulle därför blifva
ett lätt byte för hänsynslösa hvita, hvilka, om munkarna ej
funnos, lättare skulle kunna utnyttja dem, än om de lefde fria
i urskogarna.
De ha lärt sig att lita på munkarna, att låta dem tänka
för sig och styra deras öden. Innan de företaga sig något,
! Koch-Griunberg. Zwei Jahre etc. T. II sid. f50.
2 Liknande förhållanden råda äfven bland Nordamerikas indianer, där
enligt James Mooney dödligheten bland de späda barnen är förskräcklig.
Handbook of American Indians North of Mexico, Washington 1907. Sid. 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
