Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUARAYUINDIANERNAS LAND 163
I ersättning för detta arbete utdela missionärerna till
indianerna kläder, kött, verktyg m. m. och underhålla
fullständigt faderlösa barn och åldringar.
Missionerna i Guarayos behöfva inga almosor. Inga gamla
damer i Europa sy kläder åt små nakna gåarayåbarn. Genom
export af åkerbruksprodukter och industrialster betala
missionärerna alla utgifter. De katolska missionärerna äro utmärkta
administratörer och ekonomer. Inkomsten af missionerna var
sålunda 1907, 152,371 bolivianer 53 c. och utgifterna 149,789 b. 70 c.
Här hade våra protestantiska missionärer mycket att lära.
Tack vare munkarna och guaraydindinernas arbete sändes
mycket mat till gummiskogarna. Guarayos är och kan ännu
mera utvecklas till dessa trakters kornbod.
Bland exportprodukterna från gtuarayåmissionerna märkes
äfven brännvin. Detta är ganska originellt. Missionsbarnen
skyddas för alkoholismen, men man drar sig ej för att
utbreda den på annat håll. Denna industri rekommenderar jag
naturligtvis ej åt de protestantiska missionärerna.
I Bolivia har jag flerfaldiga gånger hört påstås att
gåaraydmissionerna äro så utmärkta aftärer, att munkarna iårligen
sända till Europa stora penningsummor. Detta är säkerligen
osanning. Tyvärr är likväl välståndet i Guarayos en fara för
missionernas bestånd. Andra hvita vilja exploatera, hvad
munkarna genom omtanke och skicklig administration byggt
upp. Rikedomen var jesuitmissionernas olycka. Välståndet
kan blifva farligt för franciskanerna.
Missionärerna anse sig ha fullständigt monopol på
indianerna. Detta har myndigheterna gjort dem med orätt
stridigt, då de tvingat missionärerna att kommendera indianerna
till vägarbeten o. d. i trakter mycket aflägsna från missionerna.
Upprörande är, att en del guåarayå sändts som roddare till
Madeirafallen. Flera helt unga änkor finnas här tack vare dessa
resor. Änkorna voro således 1907 i Guarayos 238 och
änklingarna blott 61. Hvem som här har skulden, vågar jag ej säga.
Munkarna besvära säkerligen guarayt allt för mycket
med att lära sig Pater noster, Ave Maria, Credo o. d. För
dem är det religiösa omvändelsearbetet hufvudsaken. Det
! En boliviano är i svenskt mynt ungefär I kr. 45 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
