Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOJOS SLÄTTER 203
sig för att med våld infånga indianer för att omvända dem
till den milda kristna tron.!
I mycket rådde nog i jesuitmissionerna samma anda som
nu i Guarayos. Troligen voro likväl jesuiternas missioner
mera storslagna. Jesuiterna skyddade indianerna mot de andra
hvita, men de beröfvade dem deras frihet och.gjorde dem
så osjälfständiga, att de efter missionärernas utdrifvande blefvo
ett lätt byte för hänsynslösa hvita. På sätt och vis förberedde
de mot sin vilja många indianstammars undergång.
René Moreno? säger om jesuiternas system följande, hvilket
ger oss en god föreställning om, huru de uppfostrade indianerna.
»Ingen var sysslolös där, alla arbetade; arbetade
gemensamt under prästernas förmyndarskap, utan personlig egendom,
utan att känna till pengar ej heller köp eller försäljning,
mottagande allt ur munkarnas händer, från och med föda
och kläder för familjen till helgelsen och religionsundervisningen,
från yrkesundervisning och exemplet till arbete, till den
tillfälliga bestraffningen och himmelens och helvetets evighet.»
Att hårda tider började för mojoindianerna efter jesuiternas
utdrifvande, omtalar redan Viedma.? d’Orbigny säger 1832,
att befolkningen i Mojos antagligen snarare hade minskats
än ökats sedan jesuiternas utdrifvande. Han lämnar en mycket
intressant statistik öfver antalet födda och döda mojoindianer
under åren 1828, 1829, 1830 och 1831 och kommer till det
resultatet, att under normala år öfverskrider de födda betydligt
de döda. Denna ökning neutraliseras genom elakartade, ofta
uppträdande epidemier. Missionärernas system att föra ihop
indianerna i stora byar, har säkerligen bidragit till att göra
epidemierna mycket förödande.
Födde Döde På 100 födde
[1828 .. 1572 - 1090 — 69,034 döda
Mojos! . .? 1829 . .. 1540 1075 69,067 »
1830 . .. I591 1122 70,052 »
1831 . .. 1385 27908 = 202,02 >
! V’Orbigny. Voyage. Partie Historique 3: 1, sid. 193.
2 René Moreno. Biblioteca Boliviana. Catalogo del Archivo de Mojos
y Chiquitos. Santiago de Chile 1888.
3 Vjiedma 1. c. sid. 141.
t d’Orbigny. L’homme Américan. T. I1, sid. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
