Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ERLANI) NORDENSKIÖLD
Till sockerfabrikerna i norra Argentina komma indianer
vida ifrån. Det är inte urskogens vildar hemma hos sig,
som vi träffa här vid fabrikerna, utan de af dem, som,
lockade af den hvite mannens rikedomar, kommit från sina
hembygder för att söka arbete och förtjänst. Det är också
ej här utan i deras hem långt borta i urskogar och snår,
som vi i denna bok närmare skola lära känna dessa
människor.
Med största välvilja mottogs jag af bröderna Leach,
ägarne af Esperanza fabrik. De ha här ett äkta engelskt hem
med bekväma stolar, polo, vänlighet utan krus och
ceremonier och beredvillighet att göra tjänster utan många ord.
Vid Esperanza vistades jag en månad för utrustningen
af min expedition. 1’nder denna tid hade jag tillfälle att
göra studier öfver de indianer, hvilka som nämndt vida
ifrån komma till fabrikerna för att söka arbete, hvarjämte
jag gjorde en excursion till det närbelägna Calileguaberget1).
Bland indianerna vid Esperanza hade jag turen att träffa
en gammal vän från min resa 1901, matacoindianen
»Chet-sin». Denne, som var stammens tolk, talade riktigt bra
spanska. Nästan hvarje dag brukade jag sitta en stund i
lians hydda och prata med honom om allt möjligt. Ibland
berättade han mig flera af sin stams sagor.
Det var riktigt underligt att sitta på en träkloss i den
lilla gräshyddan vid en sparsam, rökig eld och höra berättas
om huru vildsvinen stulo majsen af bältan, om huru
marsvinet stal elden af jaguaren och gaf den åt matacoindianerna
och att en liten stund senare sitta i en bekväm stol i det
engelskt komfortabla Leac-h’ska hemmet och diskutera politik,
flygskepp och sport, Det är alltid stort behag i motsatserna
i lifvet.
Om indianernas vandring till sockerfabrikerna, skall jag
här nämna något.
»Bapurenda» kalla chiriguanoindianerna, som bo i Bolivia,
’) Ortnamn, egennamn, spanska och indianska ord äro liär i regel
skrifna efter spanskt uttal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
