Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
«J7
och växtens stam rifves mot sågen. Detta arbete sker ute i
skogen. Bladen bäras sedan hem, där bastfibrerna afskrapas
med ett musselskal (bild 51) eller med en träknif (bild 17).
Sedan dessa fibrer buntats ocli fått torka, så tvinnar man
tråd. Därvid användes intet annat redskap än händerna.
Man snor tråden mot låret, som gnidits in med aska. Den
tvinnade tråden samlas i stora buntar och användes sedan
till talrika ändamål. En del af tråden färgas ljusare brun
med tusca och mörkare brun med algarobillo ’).
49. Gräfstock. u. 1jiå. Ashluslay.
Utom af caraguatå fläta choroti och ashluslay rep af
människohår. Det är uteslutande kvinnorna, som få släppa
till materialet till detta.
Ashluslay- och äfven chorotikvinnorna äro skickliga
väf-verskor. Det är likväl blott de förra, som förstå sig på att
väfva vackra ornament (bild 53).
Hos choroti har jag sett en synnerligen primitiv och
intressant väfmetod. Väfstolen bestod af en kvinnas kropp.
Bandet, lion väfde, var fäst vid hennes stortå, handen
använde hon att slå till med. Hon väfde sålunda bandet, utan
något som helst annat redskap än sina egna extremiteter.
Materialet, af hvilket kvinnorna väfva, är alltid fårull. Det
är troligt, att de förr väfde af caraguatå eller af bomull. Denna
’) Acacia moniliformis.
50. Såg af hårdt trå. Vs- Ashluslay.
51. Skrapa af
musselskal. 7s. Ashluslay.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
