Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET.
Från chané- och chiriguanoindianernas land. (forts.)
Hvardagslifvet i cluiné- och chirignanobyarna.
I regel liar jag trifts riktigt bra i chané- och
chiri-guanobyarna. Lifvet i dessa byar är ganska likartadt.
Skildrar man en, har man så godt som skildrat dem alla.
Liksom alla öfriga indianer, jag här besökt söder om S:a
Cruz de la Sierra i Bolivia, lefva dessa indianer i byalag.
Några af dessa b}rar äro rätt stora och bebos af ett par
hundra personer. Ofta ligga många byar helt nära hvarandra.
Hyddorna ligga i regel ordnade omkring ett torg, där man
ibland planterat flaskträd, som under regntiden gifva skydd.
Torgen tjäna till samlings- och lekplats. Hyddorna äro
fyrkantiga i motsats till choroti- och ashluslayhvddorna, som äro
runda och ha i regel dörren, som är riktad inåt byn, på
gafveln. De äro byggda af rör eller träribbor och med tak
af gräs. Ej så sällan äro de rappade med jord.
Allt mer och mer förändra likväl chané och chiriguano
sina hyddor under inflytande af de hvite och det finnes
redan många indianer, som bygga dem identiska med deras.
Sin ursprungliga indianska form ha inga hyddor här.
De äkta chiriguanohyddorna (de ursprungliga chanéhyddorna
känner man ej) voro mycket stora, ända till hundra personer
bodde i samma hus, och hela byn bestod blott af några få,
stora hyddor Dessa motsvara tydligen de stora familjehus,
’) Annua de la Compaiiia de Jesus. — Tucuman y Peru — 159G.
Relacioncs geogråficas de Iiulias. Madrid 1885. Tomo II Sid. CIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
