Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERLANI) NORDENSKIÖLI>
tatuerade på armen (bild 108). I Caipipendidalen hade
cliiri-guanokvinnorna det afskyvärda bruket att svärta sina annars
sunda och hvita tänder. Yiedma omtalar att
chiriguano-männen brukade måla sina tänder blå.
Chané och chiriguano äro synnerligen renliga. De
börja som nämndt morgonen med ett had, hvarefter
de ofta bada flera gånger under dagens lopp. Denna
renlighet är märkvärdig hos stammar, som ofta bo, där det
är särdeles ondt om vatten
såsom t, ex. i Caipipendidalen.
Bad kunna de där aldrig taga
under torrtiden, men i stället
tvätta åtminstone kvinnorna
hvarje morgon kroppen riktigt
grundligt.
Den motsats, som här finnes
i de olika stammarnas
renlig-hetsbegär, synes mig kunna
förklaras genom deras
vandringar. Choroti, ashluslay och
mataco, hvilka ännu delvis
kläda sig i skinnmantlar liksom eldsländarne och
patago-nierna, synas mig ha invandrat i Chaco från de kalla
pampas i söder, där det varit ruskigt och otrefligt att tvätta sig.
Chiriguano och chané komma från norr, från de fuktvarma
urskogarna, från de stora floderna, där det alltid varit
svalkande oc-h skönt att bada. När de nu lefva under samma
klimatiska förhållanden, så ha de förra bevarat sin smuts
och de senare sin renlighet.
Im Thurn*) berättar att indianerna i Guiana bada
genast efter maten, utan att det bekommer dem illa.
Detsamma har jag ofta iakttagit här.
Renlighet.
108. Tatuerad kvinnoarm.
Chiriguano. Itapenbia.
Im Thurn: Among the indians of Guiana. London 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
