Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORTONDE KAPITLET.
Ur chané- och chiriguanoindianernas lif (forts ).
Höfdingar och lagar.
Höfdingarne hos chané och chiriguano hafva en helt
annan ställning än hos ashluslay och choroti. De hafva en
betydande makt. Bland höfdingarne märkas de stora
höfdingarne, som rå öfver flera byar och byhöfdingarne,
som blott rå öfver en by eller en del af en sådan. Af stora
höfdingar, som jag känt, märkas gumman Vuåyruyi,
hvilken är höfding öfver chanébvarne vid Rio Itiyuro,
Taruiri som rår öfver större delen af Caipipendidalen,
Man-depora (bild 111), hvilken fordom haft betydande makt i
och omkring Machareti och Maringay i Iguembedalen.
Numera bära höfdingarne inga andra värdighetstecken
än silfverbeslagna käppar. Enligt Corrado buro de fordom
en stor hårtofs på hufvudet »yattira», samt gröna stenar, som
hängde vid öronen. Vid festerna och danserna hade de
rättighet till att bruka »yandugua», en stång prydd med ett
väldigt knippe strutsfjädrar och »iguirape», en med
egendomliga figurer snidad staf. Af dessa har jag blott lyckats
förvärfva yandugua. De öfriga har jag ej ens sett.
Höfdingevärdigheten synes i regel vara ärftlig. Dock
fordras duglighet och förmåga att lägga sina ord väl för
att bli höfding.
Vocapov meddelade mig sitt stamträd, hvilket jag här
återger, då det är ganska lärorikt och jag vågar tro, att det
kan intressera läsaren att studera ett indianskt stamträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
