- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
242

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

ERLANI) NORDENSKIÖLD

till en öppen slätt. Där sådde han det algarobofrö, han
hade ined sig. Sedan drog han vida omkring. Efter ett
par år kom han tillbaka och fann algaroboplantan redan
stor. Han plockade af några’blad och tuggade dem. De
voro beska. Äter drog han vida omkring. När han kom
tillbaka blommade algarobon. Han tog en blomma och
tuggade den. Den var besk. Äter drog Aguaratunpa ut i
världen. När han kom tillbaka till sin algarobo, fann han
den full med mogna frukter. Han tog upp en, som ramlat
till marken, och smakade på den. Den var söt och god.
Han sökte nu efter någon, som ville vakta trädet åt honom.
Han frågade först en skalbagge, »Nyåkira», men denne ville
inte. Så frågade han »Hüiran», en liten svart fågel, men denne
ville inte heller. Då frågade ban en annan skalbagge
»Tikiti-kiru»1) och denne lofvade att vakta trädet. »Kommer någon
och vill stjäla frukterna af din algarobo, så skall jag
sjunga: »Tikitikiru, tikitikiru, ko mä séramåtata, tiki, tiki»,
sade han. Aguaratunpa hade inte gått långt, så hörde
han: »Tikitikiru, tikitikuri, ko mä séramåtata, tiki, tiki.»
Aguaratunpa skyndade tillbaka. »Här har varit (Tuåta)
loppan, (Yatéu) fästingen och (Isåu) bladskärarmyran och de
ha stulit frukterna af din algarobo», sade Tikitikiru.
Fästingen hade haft ett stort bärnät med sig för att bära frukterna
i och bladskärarmyran hade klättrat upp i trädet för att
bita af dem. Aguaratunpa skyndade efter dem. Först
hann han upp myran. Han trampade den på midten.
Därför äro alla myror så smala om lifvet. Sedan tog
han upp fästingen och trampade midt på den, så att den
blef alldeles platt. Till sist fick han tag i loppan och
trampade på den, men slant med foten, så att lian klämde till
den från sidan. Därför äro alla loppor smala’ och
hoptryckta. Tikitikiru lämnade nu algarobon åt Aguaratunpa,
för att han skulle vakta den själf. Han spände upp sin
hängmatta och lade sig att hvila. På en gren såg han ännu
en frukt, som tjuf varna lämnat kvar. Aguaratunpa kallade
’) Antagligen en cerambycid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free