Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
ERI.ANI) NORDENSKIÖLD
redogöra för de studier, som jag gjort i själfva
gummitrakterna och bland indianer, som lefva belt nära dessa.
Här går jag därför icke närmare in på denna fråga.
Dagsverken åt de hvite.
De chiriguano och chané, som arbeta i eget land som
tjänare åt den inflyttade, hvita rasen, äro synnerligen lågt
betalda. Detta gäller särskildt aflägsna trakter, där ej de
högre arbetspriserna vid de argentinska sockerfabrikerna,
tack vare konkurrensen, kunnat återverka på lönerna. Chané
vid Rio Parapiti äro sålunda sällan betalda med mer än 20
centavos (ej fullt 30 öre) om dagen jämte maten. Kvinnorna
förtjäna ungefär hälften så mycket. Indianernas förtjänst
utbetalas till dem dels i brännvin och socker, dels i tyger och
verktyg. Tygerna äro så dåliga, att en skjorta af ett sådant tvg
ej räcker mycket längre än den tid, som går åt för att
förtjäna densamma. Tack vare detta system börjar också chané
oc-h chiriguano att förfalla till skuldslafveri, såsom deras
stamfränder i gummitrakterna i nordöstra Bolivia.
Det är att hoppas, att de stora anläggningar, som
ingenjör Herrmann satt i gång i San Fransisco vid Rio
Pilcomayo, skola förbättra de indianska lönevillkoren i
allmänhet. Betalar han bättre än andra, komma alla
indianerna till honom, och öfriga arbetsgifvare måste höja lönerna.
Chiriguano och chané äro sålunda redan på god väg
att komma in i den allt annat än lyckliga striden mellan
arbetsgifvare och arbetare.
Den bolivianska regeringen borde se till, att indianerna
erhålla lagfart på sina åkrar, så att de hvite ej kunde bemäktiga
sig dem. Det villkoret borde också uppställas af regeringen
att ingen indian fick sälja sin åker. Regeringen skulle på
så sätt tillförsäkra indianerna besittningsrätt, men ej
äganderätt till jorden.
Den osäkerhet och de tryckta lönevillkor, under hvilka
dessa indianer lefva, bidraga naturligtvis till utvandringen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
