Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 283 .—
netecknad därav, att ett antal retorter (l)
eller dylikt äro omgivna av kanaler (23) för
retorternas upphettning, genom murverk
(26) eller dylikt avskilda från det bränslet
omgivande materialet och försedda med
intagsöppningar (24) och reglerbara spjäll
(27) eller dylikt.
Kl. 88: a. 54369. J. A. Carlsson,
Brandstorp. REGLERINGSANORDNING VID
VATTENTURBINER. Patent i Sverige från 4
mars 1922.
Patentanspråk:
l:o. Anordning vid turbiner av det slag,
som hava en regleringscylinder (8) anbragt
mellan turbinens löphjul och
ledskeneappa-rat (9) kännetecknad därav, att
regleringscylindern är vridbar omkring turbinens
axel samt har intagningsöppningar för
vattnet, varande även ledskeneapparaten
vridbar omkring turbinaxeln.
Den 6 juni 1923.
Kl. 18: a. 54712. Aktiebolaget
Kväfve-industri, Göteborg. ANORDNING VID
UPPSÄTTNINGSMÅL FÖR ELEKTRISKA
UGNAR. (Uppfinnare: C. Th. Thorsell, E. C.
Beck-Friis och E. E. D. Edlundh.) Patent
i Sverige från 21 oktober 1920.
Patentanspråk:
l:o. Anordning vid uppsättningsmål för
elektriska ugnar, bestående av ett
fördelningsorgan för det material, som tillföres
ugnen, vilket fördelningsorgan vidgar sig
nedåt och med nedre kanten sträcker sig
ut till ett lämpligt avstånd från
ugnsväggarna, samt av ett uppåt avsmalnande
gasuttag, anordnat inuti nämnda fördelnings-
organ, kännetecknad därav, att ett antal
utifrån reglerbara ventiler äro anbragta i
gasuttaget i och för gasernas dirigerande
till olika delar av det i ugnen behandlade
materialet.
Kl. 18: b. 54713. Maschinenfabrik
Esslingen, Esslingen a/Neckar (Tyskland). SÄTT
ATT FRAMSTÄLLA MYCKET SYRAFASTA
KISELHALTIGA JÄRNLEGERINGAR.
(Uppfinnare: F. Greiner.) Patent i Sverige från
31 mars 1921. Prioritet begärd från 19
november 1917 och 3 september 1918
(Tyskland).
Patentanspråk:
l:o. Förfaringssätt till förhindrande av
uppkomsten av »övereutektiskt kol» vid
framställning av mycket syrafasta
kiselhal-tiga järnlegeringar med en halt av omkring
12—18 procent kisel för gjutning,
kännetecknat därav, att man å ena sidan fram-
ställer resp. smälter kolfattiga järnsorter i
en godtycklig smältugn och å andra sidan
nedsmälter en starkt kiselhaltig
järnlegering i kupolugn, och att man därefter
blandar de båda smältorna på godtyckligt sätt
och slutligen gjuter blandningen i formar.
Kl. 20: b. 54714. Aktiebolaget
Ljungströms Ångturbin, Skärsätra.
KONDEN-SORANORDNING VID LOKOMOTIV.
(Uppfinnare: F. Ljungström.) Patent i Sverige
från 13 mars 1918.
Patentanspråk:
Vid lokomotiv kombinationen av
huvudmaskineriet med dels en luftkylare (d. v. s.
av luft avkylda kondensorer o. d.) av sådan
kapacitet, att i densamma ånga av minst
så stor mängd konderas, att detta
kondensat i sig förmår upptaga värmet ur
avloppsångan från lokomotivets ångdrivna
bromsmaskin eller bromsanordning, event.
även värmet ur annan avloppsånga, dels en
kondensor, i vilken kondensatet från
luft-kylaren och nämnda ånga resp. ångor
införas.
Kl. 21: a. 54715. Bell Telephone
Ma-nufacturing Company, Antwerpen (Belgien).
ANORDNINGAR FÖR SIGNALERING
MEDELST HÖGFREKVENS. (Uppfinnare: R.
A. Heising.) Patent i Sverige från 20
januari 1919.
Patentanspråk:
l:o. Högfrekvent elektrisk
signalanordning, vid vilken användes en modulerad
primär överföringsvåg för avsändning av
signaler mellan avlägsna stationer,
kännetecknad därav, att en avsändningsstation
är försedd med en primär källa (1) för
högfrekventa överföringsvågor, en
sekundärkälla (3) för överföringsvågor, en
strömkrets (5) för signalströmmar, varvid
kopplingen mellan dessa element är sådan, att
signalströmmarna införas på nämnda
överföringsvågor från den sekundära källan (3),
varefter den resulterande vågen inpressas
på den av den primära källan (1) tillförda
överföringsvågen.
Kl. 21: f. 54716. Studiengesellschaft für
elektrische Beleuchtung m. b. H., Berlin
(Tyskland.) ELEKTRISK GLIMLJUSLAMPA.
(Uppfinnare: F. Skaupy.) Patent i Sverige
från 29 december 1920. Prioritet begärd
från 10 juli och 2 december 1919 samt 16
juni och 9 augusti 1920 (Tyskland).
Fig 1
Patentanspråk:
l:o. Elektrisk glimljuslampa,
kännetecknad därav, att ytformiga elektroder äro
anordnade konaxialt över varandra på en
gemensam central bärkropp, varvid
diametrarna hos de växelvis med olika
polaritet utförda elektroderna avtaga mot
lampans spets så att samtliga elektroder kunna
omslutas av en mot lampspetsen
avsmalnande kropp.
Kl. 21: c. 54717. Naamlooze
Vennoot-schap Lijn Protectie, Haag (Holland).
SÄKERHETSANORDNING FÖR AUTOMATISK
URKOPPLING AV FELAKTIGA
SEKTIONER AV ELEKTRISKA LEDNINGSNÄT.
(Tillägg till patentet n:r 43353.)
(Uppfinnare: M. Höchstädler.) Patent i Sverige
från 22 juni 1921. Prioritet begärd från
17 maj, 23 augusti 1920 (Holland) och 22
maj, 1 september, 25 november, 3
december och 31 december 1920 (Tyskland).
& „ fø 1
Patent anspråk:
l:o. Säkerhetsanordning för automatisk
urkoppling av felaktiga sektioner av
elektriska ledningsnät enligt patentet n:r 43353,
kännetecknad därav, att
omsättningsförhållandet för minst en av de till sektionens
ändpunkter anslutna transformatorerna är
mindre än impedansförhållandet mellan
hjälp- och huvudledaren.
Kl. 21: c. 54718. Aktiengesellschaft
Brown, Boveri & C:ie, Baden (Schweiz).
ANORDNING FÖR UTJÄMNING AV
GENOM DELKAPACITETERNAS TILL JORD
OLIKHET I DE ENSKILDA LEDARNA
BETINGAD OSYMMETRI I ETT GENOM
SJÄLVINDUKTIONER TILL JORD
SKYDDAT LEDNINGSNÄT. (Uppfinnare: J.
Jonas.) Patent i Sveiige från 23 juli 1921.
Prioritet begärd från 31 juli 1920 (Schweiz).
Patentanspråk:
Anordning för utjämning av genom
del-kapaciteternas (Cx) till jord olikhet i de
enskilda ledarna betingad osymmetri i ett
genom självinduktioner till jord skyddat
ledningsnät, i vilket utom en till nätets
spänningsnollpunkt ansluten dämpspole till
jord förefinnas extra spolar mellan
nätledarna och jord, kännetecknad därav, att
den i spänningsnollpunkten anslutna själv
induktionen till jord (L) är så
dimensionerad, att den motsvarar formeln
1
L — -7,-där w är frekvensen, m an-
M m Cmin.
talet nätledare och Cmin den minsta
delkapaciteten till jord, medan de till
nätledarna anslutna utjämningssjälvinduktionerna
Lx i överensstämmelse härmed dimensione-
1
ras efter ekvationen Lx = ..2 fr. "7;
w l,L,x—L,min.J
varvid självinduktionen till jord bortfaller
för nätledaren med minsta delkapaciteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
