Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
IN D USTRITIDNINGEN NORDEN 18
grannhet (på en sekund när) som med de
konstrikaste kronometrar av hittills bruklig konstruktion.
Liknande anordningar ha konstruerats för fickur
och väckare.
Mycket intressant är även den »oskillerande
elek-tromotorn» (fig. 5), vilken, stämd t. ex. på
växelström av 50 perioder, utför 3 000 svängningar i
minuten och i förbindelse med en svängande plåt
användes som ventilator m. m.
Men även på alldeles nya områden är den nya
principen användbar, t. ex. vid mekaniskt
svängande (vibrerande) driftorgan (med svängande, stämda
Fig. 5. Den »oskillerande elektromotorn», konstruerad enligt
Schie-fersteins princip. Den kan användas som ventilator m. m.
plåtar), vilket komma att öppna nya möjligheter för
glidbåtar, vanliga fartyg och flygmaskiner.
Enligt den av Schieferstein uppställda teorin sker
vid vissa fåglars »eskaderflygning» ett utnyttjande
av de omgivande luftsvängningarna ocli ett
ömsesidigt utbyte av kraft mellan de starka och svaga
individerna. Efter denna förebild skulle det vara
möjligt för flygmaskiner, utrustade med likstämda
svängande system, att automatiskt förbliva på
inbördes noggrant reglerat avstånd, så att de hade att
övervinna minsta luftmotstånd och i fall av
drift-störing kunde tillföra varandra ett pius av kraft.
Fig. 4. Elektrisk hammare enligt den nja principen.
Allmänna underrättelser om Stockholms
Allmänna teknikerförbund.
Genom sammanslagning av Allmänna tekniska
samfundet, Elektriska sällskapet och
Teknikerförbundet, samtliga i Stockholm, bildades i december
1907 Stockholms Allmänna
teknikerförbund.
Förbundets ändamål är att utgöra ett
samband mellan i Stockholm med omnejd boende
personer, som praktiskt eller vetenskapligt idka
teknisk verksamhet, samt att underhålla och utveckla
intresset för dithörande frågor. Sålunda kvalificerade
personer kunna av styrelsen inväljas i förbundet,
sedan två förbundsmedlemmar gjort skriftlig anmälan
därom till styrelsen.
Till förbundet är ansluten en underavdelning,
benämnd sektion Maskinyrkesskolan, vars
ändamål är att sammanföra elever från
Maskinyrkesskolan i Stockholm samt hos dem utveckla intresset
för frågor, som praktiskt eller vetenskapligt beröra
teknisk verksamhet.
Inom förbundet är av donationsmedel stiftad
(1911) en Polhemsfond, vars ränta disponeras för
tilldelande av pris åt förbundsmedlemmar, som vid
årligt utlyst tävlan inkommit med berömvärt
tekniskt tävlingsalster; såsom prisnämnd fungerar
förbundets styrelse.
Ordinarie ledamots årsavgift till förbundet är
12 kr i en eller två inbetalningar för inom
Stockholm boende samt 6 kr för övriga ledamöter.
Därmed följer även hel årgång av Industritidningen
Norden, organ för förbundets publikationer, med
bilagan Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd.
I sektionen är årsavgiften 8 kr, varav 5 kr
avsättes för inköp av Maskinyrkesskolans
ingenjörs-ring, som utdelas vid förbundets vårsammankomst.
Under tiden september1—maj har förbundet minst
5 ordinarie sammankomster, därvid förekommer ett
eller flera föredrag, meddelanden, förevisningar,
diskussioner i tekniska ämnen ävensom på
därtill gränsande sociala områden.
Styrelsen utgöres av följande ledamöter: ing. Chr.
Sylwan, ordf., ing. R. Dahlström, vice ordf., ing. T.
Kihlmark, sekr., ing. E. A. Winberg, skattmästare,
ing. A. V. Aastrup, vice sekreterare, hr H. Bergh,
representant för sektion Maskinyrkesskolan;
klubbmästare är ing. J. Wilhelmsson.
Förbundets postadress är Industritidningen
Norden, Holländaregatan 20, Stockholm. Förfrågningar
rörande förbundets ptatsanskaffningsverksamhet
adresseras till Industritidningen Norden f. v. b. till
förbundets styrelse.
Den modärna färgeriteknikens
utveckling.
— En kort översikt. —
Av ingenjör Otto Cyrén.
(Slut fr. föreg, nr.)
Det nämndes, att färgningen förr var en stor
konst och fordrade lång utbildning. Men den
forne färgaren rörde sig på ett tämligen
begränsat område, färgämnena voro få, handlaget,
utförandet var det svåraste. Färgningen är icke mindre
konst nu, men handlaget spelar den mindre rollen,
de teoretiska kunskaperna och ett skarpt öga den
vida större. Förr hade man endast ylle, bomull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
