Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
INDUS TRIT ID NINGEN NORDEN
kunde böjas op åt genom en lett och wig
mecha-nique, fast något longsamare. Om thessa
fördel-achtigheter och requisita tages i acht; torde kanske
med tiden någon wara, som bättre wiste at betiena
sig af wårt utkast och anledning, at giöra en
tilök-ning sådant at werckstella, thet wi doch lemne
ther-hän.» — -— —–-
Så långt den gode Svedberg, vilken troligen ej
skulle ha förlitat sig på sin syn, om han kunnat få
komma i tillfälle att se den modärna
flygmaskinsteknikens utveckling.
Femte häftet av »Dædalus», som jämsides med
den svenska texten var försedd med en parallelltext
på latin innehöll blott tre uppsatser, av vilka den
första, rikt illustrerad, handlade om ett konstlås,
som benämndes »Commercie Rådet Polheimers
Konstige Tapp.»
Det sjätte och sista häftet slutligen innehåller
en hel del intressanta saker, bl. a. »Ett Prof At wisa
Bombers och Kulors Bogskott: giort och anstelt af
Herr Commercie-Rådet Christ. Polhem»; vidare en
intressant artikel om »Ett Experiment eller Prof
hwar med Skepsbygnaden kan befodras», ur vilken
jag tar mig friheten göra följande lilla utdrag:
§ 3.
»Profwet; thet sammanslås en long renna af
3, 5, eller 6 famnar, ju lengre, ju bätre, lik med
then som betecknas med (H) *). Frammanföre är en
träboge med en rull (E) ofwanpå. Omkring bemelte
rull går en trå FED, som har tyngden (F) på sin
ene enda, och är festad wid (D) på then andra.
(bac) är ett modell av ett skepp. På sidan henger
til brukz en pendel-kula (K).
§ 4.
När profwet anstelles, förskaffar man sig monga
slagz modeller; binder masten (D) fast wid trån,
låtande lodet (F) draga fram thet: när lodet sleppes
löst, sleppes jemwel pendelkulan i gångz, och
rek-nar så swengningarna tills modellet stöter an wid
(h): och så thet ena modellet effter thet andra.
Ther modellerna äro lika tunga, som jemwel
tyngden (F) lika så wiser pendel-swengningen tiden,
hwilket thera af them först kommer fram och stöter
an wid (h): theraf kan sedan slutas, at när samma
kraft och wäder drifwer thet ena som thet andra,
at thet ena har snabbare och lettare fart under
samma tid, än thet andra. At wara än nogare här
uti, kan pendel-kulan så settas, at begge kulorna i
samma ögnablek komma i gångz som ock at
Pendeln utwisar tiden på en visare.
§ 5.
Alt hwad skepp tilhörer, kan härigenom
sålunda wisas:
1. Skeppetz skapnad. — — — — — — — — —
2. At finna masternas retta rum och stelle. — —
3. Ballastens retta rum.–––— —
4. Hwad drecht och krafft seglen hafwa. — — —
Anm. Någon figur tillhörande denna uppsats finnes ej,
åtminstone i det exemplar av tidskriften jag haft
tillfälle att studera. Tankegången fattas dock lätt även
utan figur.
5. Jemwel kan här pröfwas, huru stora eller små
seglerna böra wara; hwarest wanten bör komma,
och then med jungfruerna festas; huru hårdt
tilspendt then bör wara, med mera som skepp
tilhörer. -i
6. Skeppetz åtskilliga fart i mindre eller starckare
bläst.––––-t––- —
7. At pröfwa hwad Ebb och flod giöra kan til
skeppetz fartz tillökning. — -— — ––»
Vidare kan som ett kuriosum nämnas en i detta
häfte förekommande uppsats med titeln: »Bewis at
wårt lefwande wesende består merendels i små
Darningar thet är Tremulationer al’ Assess. Eman.
Swedberg.»
Med detta sista häfte avslutades den första
tekniska tidskriften i Sverige efter en kort men
glänsande tillvaro. Det skulle komma att dröja
närmare hundra år innan någon ny svensk teknisk
tidskrift såg dagen.
Ivar Frick.
Schenkels vakuumlikriktare.
För att likriktare för mycket höga, 1 000 voit
överskjutande spänningar, skola verka tillförlitligt,
är icke så mycket frågan om tätning som fastmer
frågan om åstadkommande av ett högt och i
synnerhet rent vakuum av betydelse.
I detta avseende synes Schenkels
vakuumlikriktare, vilken patenterats i Sverige av Siemens
Schuckert-werke, Berlin, under nr 52296, erbjuda en möjlighet
att åstadkomma en likriktare för särskilt höga
spänningar, även sådana på flera tusen voit. Detta
uppnås genom utnyttjande av den sugande verkan hos
kvicksilverångorna, varvid anoderna äro anbragta å
ett ställe, varest genom likriktarens arbete, ett högt,
från främmande gaser fritt vakuum automatiskt
upprätthålles. För detta ändamål anordnas i apparaten
en särskild styrningsanordning för gaserna, resp.
kvicksilverångan, vilken anordning avleder strömmen
av kvarblivna gaser, som skola bortsugas, i
kvicksilverångans strömningsriktning.
I en likriktarbehållare 1 (se vidstående figur)
äro flera under hög spänning stående anoder 2
anordnade innanför armar 3 och
skyddsrör 4. Armarna 3 hava
här till ändamål att möjligast
direkt i fiia luften bortleda
det vid anoderna 2
utvecklade värmet, så att detta icke
kan inträda i behållarens 1
övre huvudrum. Katoden 5
är isolerad från behållaren 1
genom en tätande
isolerings-ring 6. Kvicksilverångan, som
utvecklas på katoden 5,
genom ljusbågen, strömmar icke
nu, såsom eljest är vanligt, fritt in i det rum, i
vilket anoderna befinna sig, utan användes först för
att medelst en lämplig riktad strömning befria
behållarens 1 övre, anoderna 2 innehållande rum från
däri inneslutna gaser. För detta ändamål avstänges
först kvicksilverångan från rummet genom en
dub-belväggig, rörformig skärm 7 och bringas att stiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
