- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioförsta årgången, 1923 /
129

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Ållm. Teknikerförbund.

Nr 16

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

STOCKHOLM DEN 18 APRIL

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent.
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

1923

Innehåll. Industritidn. Norden: Inför Göteborgsjubileet och utställningens öppnande. Av Chr. S. — Förslaget om industriell
demokrati; arbetsgivarereservanternas yttrande. — Cheneys bärgningsanordning Ref. av K. Nn. — Symaskiner i elektrisk drift. —
Föreningsunderrättelser. — Notiskrönika. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Officiella meddelanden från K.
patent-oeh registreringsverket. — Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang.
patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej
någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.

Inför Göteborgsjubileet och utställningens öppnande.

(Den beskrivande delen av denna uppsats ansluter sig jämväl till arkitekt
Arvid Bjerkes föredrag i Svenska uppfinnareföreningen d. 20 okt. förlidet år.)

Om knappt tre veckor försiggå i Göteborg de
stora festliga akter, vilka inleda Göteborgs
300-års-jubileum. För trenne sekler sedan, närmare
bestämt den 4 juni 1621, utfärdade Gustav II Adolf
stadens privilegier. Omständigheter, som uppstått ur
våra dagars politiska och ekonomiska rubbningar,
hava något fördröjt högtidlighållaridet av
trehundraårsminnet.

Men nu kommer det att
ske. Göteborg, det betydande
samhället på Sveriges västkust,
rikets andra stad men dess
främsta i avseende på
internationella handelsförbindelser,
in- och utfartsorten vid
mynningen av Göta älv och de här
sammanförda ändarna av ett
strålknippe järnvägar från
Svea rikes alla delar — detta
Göteborg har nu inbjudit till
en kulturens högtidsfest, till
delaktighet av den upplyftande
stämning och förnöjelse, som
stadens egna invånare erfara
inför resultaten av idog, fredlig
verksamhet och hängiven
omvårdnad alltsedan samhället
grundlades, där det nu ligger.
Vår betryckta tids svenskar,
européer, ja civiliserade folk
behöva äntligen åter andas
kultur, behöva åter se och mottaga
näring av det fredliga arbetets
frukter på olika områden,
samlade till överskådlighet,
avvägda harmoniskt mot varandra,
kompletterande varandra i det
stora kultursceneriet,
exponerade i en miljö av ädla linjer, färger, toner,
välvilja, ömsesidig uppskattning, samförstånd, — och
allt detta just i en europeisk stad -—• som en
ljusets protest i våra dagars mörkaste världsdel.
Den svenska västkuststaden kommer kanske
härutinnan, fastän dess jubileum är lokalt inspirerat och
närmast en lokal angelägenhet, att verka utåt i det
nyttigas tjänst vida mer omfattande än man
föreställer sig.

Fig. 1. Minneshallen höjer sig såsom ett Akropolis
över omgivningen. Byggnaden visas här i ännu ej
fullt avslutat skick.

I den preliminära orientering
utställningsbesty-relsen låtit utarbeta, och vilken vi här skola följa,
framhålles hurusom Göteborgs stad för sin
jubileumsutställning kunnat anvisa ett område, som är
synnerligen väl beläget. Liksom de flesta större
städer har staden i stort sett vuxit radiellt, dvs
bebyggelsen har skett utefter vissa större
kommunikationsleder. Mellan dessa från den äldre centrala
delen av staden utstrålande
yngre stadsdelar sträcka sig
ännu obebyggda områden
somligstädes rätt långt in mot
stadens hjärta. På ett sådant
område mellan ett par av
stadens sydliga stadsdelar är det
jubileumsutställningens
byggnader nu resas.
Utställningsområdets nordliga spets når
ända till södra ändpunkten av
Kungsportsavenyen ■—- en av
stadens förnämsta och
vackraste bostadsgator. Här
kommer huvudentrén till
utställningen att bliva belägen på
Götaplatsen (fig. 2:1) — en
plats avsedd att bliva
centralpunkten för konstlivet i
Göteborg. Fonden i södra änden av
denna plats bildas av stadens
nya konstmuseum (5), som är
under uppförande och under
utställningssommaren kommer
att tjäna som lokaler för
konstutställningens retrospektiva
avdelning. Till höger uppföres en
byggnad (4), där den moderna
konsten inrymmes.

På motsatt sida om
Götaplatsen öppnar sig en ingång till utställningens
huvudentré (6), från vilken man inträder på en mindre
fyrkantig gård: "Lilla gården" (7), vackert
beskuggad av lummiga trädkronor. Efter att ha passerat
denna gård kommer man in under en vid kupol,
varifrån ett 400 m djupt perspektiv öppnar sig över
området för Historiska utställningen och närmast därtill
anslutna delar. Perspektivet behärskas av
Minneshallen (35) längst bort i söder samt två minareter,
resta vid övergången mellan den närmast belägna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free