- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioförsta årgången, 1923 /
137

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.

Nr 17

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

STOCKHOLM DEN 25 APRIL

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent.
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

1923

Innehåll. Industritidn. Norden: Äro inskränkningar i Patentverkets arbetsuppgifter och ordinarie personal möjliga? —
Förslaget om industriell demokrati, hr J. O. Johanssons reservation. — Olof Olcén. Av Pehr Johnsson. (Forts.) — Det ekonomiska läget
under l:sta kvartalet 1923. — Ett första Ljungströmslok beställt av Sveriges statsbanor. — Jällasjön-kiselguren. — S. K. F:s koncessioner
i Ryssland. — Erkännande åt Schoopförfarandet. — Litteratur. — Giltighetstiden för patent i Norge. — Föreningsunderrättelser. —
Notiskrönika. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Officiella meddelanden från K. patent- och registreringsverket. —
Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av
redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.

Äro inskränkningar i Patentverkets arbetsuppgifter och ordinarie

personal möjliga?

Patent- och registreringsverket erhöll i likhet
med övriga centrala ämbetsverk genom utdrag ur
statsrådsprotokoll över finansärenden den 13 januari
1923 åläggande att till vederbörande departement
avgiva yttrande och förslag angående de
begränsningar av ej nödvändiga eller allt för kostsamma
arbetsuppgifter, som kunde genomföras beträffande
det till ämbetsverket hörande verksamhetsområdet,
ävensom angående den minskning av personal, som
skulle kunna genomföras. Patentverket har med
anledning därav till Handelsdepartementet ingivit en

den 23 mars daterad skrivelse.

’ &

Patentverket erinrar i denna skrivelse till en
början därom, att verket på grund av gällande
föreskrifter är den myndighet, som har att handlägga
patentärenden samt ärenden rörande registrering av
varumärken ävensom av mönster och modeller.
Dessutom är patentverket registreringsmyndighet för
aktiebolag — utom försäkringsaktiebolag — och för
solidariska banker. Någon inskränkning i
omfattningen av denna verksamhet torde icke kunna
ifrågasättas, och utgår granskningen från nu givna
förutsättningar.

Ämbetsverkets mest omfattande verksamhet
utgöres av behandlingen av patentärendena. Man
skiljer mellan två system för patentansökningars
behandling: anmälningsförfarandet och
förprövningsför-farandet. Enligt det förra föregås patentmeddelandet i
regel icke av någon annan prövning än att de av
lagen föreskrivna formaliteterna behörigen iakttagits.
Enligt det senare underkastas uppfinningen före
patentmeddelandet en granskning, varvid tillses om
sådana förutsättningar äro för handen, att ett giltigt
patent kan meddelas, och särskilt huruvida
uppfinningen är ny. Med båda dessa system kan
förenas det s. k. uppbudsförfarandet, enligt vilket,
innan patent meddelas, ett offenttigt uppbud sker,
varigenom allmänheten lämnas tillfälle att hos
patentmyndigheten anmäla, om hinder enligt dess
förmenande förekommer mot patentets beviljande.

Vilket av dessa system, som lämpligast bör
till-lämpas i vårt land, har varit en fråga, som
underkastats en grundlig utredning i sammanhang med
patentverkets omorganisation.
Patentlagstiftnings-kommittén, som ansåg att förprövningssystemet
förenat med uppbudsförfarande skulle bibehållas och

åt patentverket givas en därför ändamålsenlig
organisation, yttrade i sitt år 1912 avgivna betänkande
bl. a.: »Det vore därför kommitténs bestämda
uppfattning, att det för uppfinnare och industri måste
vara av den allra största betydelse, att en
undersökning rörande uppfinningens nyhet ägde rum före
uppfinningens exploaterande; och en billigare och
mera betryggande granskning i sådant hänseende än
den, som verkställdes genom vederbörande
patentmyndigheter, vilka arbetade med tillämpande av
förprövningssystemet, kunde icke erhållas. Kommittén
tvekade icke att uttala, att ett övergivande av nämnda
system skulle verka menligt för landets industriella
utveckling.»

Kommerskollegium, som av Kungl. Maj:t 1913
erhållit i uppdrag att avgiva utlåtande över
patentlag-stiftningskommitténs förslag angående det system
som borde användas, lämnade av frågan intresserade
sammanslutningar tillfälle att i frågan avgiva
yttrande. Dessa voro Svenska uppfinnareföreningen,
Svenska patentombudsföreningen, Industriförbundet,
Svenska teknologföreningen, Tekniska samfundet i
Göteborg, Skånska ingenjörsklubben, Tekniska
föreningen i Västerås, Sveriges hantverksorganisation.
Samtliga dessa sammanslutningar uttalade sig för
bibehållande av förprövningssystemet med
uppbudsförfarande i huvudsaklig överensstämmelse med
nuvarande praxis med skärpt granskning och förkortad
behandlingstid för inkommande ansökningar.

En vid 1913 års riksdag väckt motion om
inskränkning av nyhetsgranskningen till att gälla
endast svenska patentskrifter avstyrktes även i de
avgivna yttrandena. Så uttalade exempelvis Svenska
uppfinnareföreningen den åsikten, att varje
inskränkning i granskningens omfattning medförde ökad
rättsosäkerhet samt lämnade friare spelrum åt
oärlighet och illojalitet. En granskning av endast
svenska patentskrifter betraktades för bedömande av
en uppfinnings nyhet så gott som värdelös, och ett
på enbart djiik granskning byggt system ansågs
vara meningslöst. I det utlåtande, som
kommerskollegium avgav, anfördes, att ett begränsat
granskningssystem skulle komma att medföra synnerliga
olägenheter såväl för våra uppfinnare och särskilt
för mindre bemedlade sådana som också för vår
industri i allmänhet, och förordades därför ett
möjligast omfattande förprövnings- och
uppbudsförfarande. Detta antogs vid 1914 års senare riksdag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free