Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
139
Förslaget om industriell demokrati —
hr J. 0. Johanssons reservation.
(Kommitténs betänkande år refererat i I. N. nr 15,
arbetsgivarereservanternas i nr 16.)
Till kommittébetänkandet har även »Järn och
metalls» ordförande, hr J. O. Johansson, fogat en
reservation, vars korta avfattning medger ett
återgivande här in extenso:
I likhet med kommitténs övriga ledamöter är
undertecknad av den uppfattningen att de
motsatsförhållanden, som nu äro till finnandes mellan
arbetsgivare och arbetare och som allt som oftast
resultera i omfattande och förödande konflikter, hårt
tynga såväl industrin som samhället och icke minst
arbetarna. Kommittémajoriteten har tänkt sig att
man genom införandet av en lag om driftsnämnder,
vilka skulle gent emot arbetsgivarna allenast äga
råds befogenhet men bland sina egna — arbetarna
— hava skyldighet att verka för åstadkommande av
största möjliga drifts- och materialhushållning med
ty åtföljande gott driftsresultat, skulle söka
åstadkomma den önskade ändringen till ett bättre.
Ehuru tanken är god och teoretiskt sett även
nog så riktig, har jag dock grundad anledning
förmoda, att arbetsgivarna i allmänhet icke komma att
vare sig uppskatta eller förstå meningen och värdet
i denna arbetarnas medverkan till ett gott
driftsresultat, lika så litet som arbetarna under nuvarande
motsatsförhållanden skulle anse sig hava anledning
att lämna sådana råd och anvisningar som vid vissa
förhandlings- och konflikttillfällen skulle betyda
detsamma som en partiell avväpning.
Det osäkerhetstillstånd under vilket för övrigt
den stora massan av arbetare lever och arbetar, i
det alt de genom arbetsgivarnas ensamrätt till
antagande och avskedande av arbetare jämte arbetets
ledning och fördelning, aldrig kunna få verktigt
rotfäste eller känna någon avgörande samhörighet med
arbetsplatsen som sådan, gör en lag sådan som den
här tänkta ännu mera verkningslös.
Man må heller icke bortse från det inflytande,
som penningmän och banker utöva på industrin
och som i många fall fäller utslaget angående
fabrikernas och verkstädernas skötset, alla såväl
arbetsledningens som arbetarnas och deras eventuella
driftsråds ansträngningar till trots.
Utgående från detta har jag icke kunnat på alla
punkter vara med kommittémajoriteten i dess
för-stag titi lag om driftsnämnder.
Beträffande lagförslaget i övrigt vill jag i fråga
om paragraferna 2, 5 och 6 påpeka
driftsnämndernas även i så måtto tvivelaktiga värde, att arbetarna
vid sidan om sina gamla avdelnings- och
klubbstyrelser skulle få ett nytt organ i och för deras
talans förande. Faran för dualism med ty
åtföljande decentralisation vore i så fall icke utesluten.
I vad det gäller lagförslagets kärna, dess
paragrafer 16, 17 och 18, anser jag att första
förutsättningen för en verklig industriell demokrati, för en
utjämning av de nuvarande motsatsförhållandena
mellan kapital och arbete och för att så fästa
arbetarna vid företagen, att ett verkligt gott arbets- och
driftsresultat kan uppnås, är att arbetarna erhålla
medbestämmanderätt i fråga om arbetares antagande
och avskedande, om arbetets ledning och fördelning,
samt jämväl rätt till säte och stämma i företagens
olika styrelser.
Stockholm den 26 mars 1923.
Johan Olov Johansson.
Olof Olcén.
Från mässingsdosan till pappersfabrikationen.
Av Pehr Johnsson.
(Forts. fr. nr 15.)
Men varför icke ha en mellansort, en sådan av
annan metall, mitt emellan näver och silver, en
dosa, som kunde säljas för ett pris så att vem som
helst kunde lösa den? Olcén räknade ut, att
mässing vore en metall, som i bemälta avseende
lämpade sig utomordentligt väl. Av denna skulle en dosa
kunna tillverkas, liknande silverdosorna, men mycket
billigare i pris. Han och en hans bror satte för
ändamålet en verkstad i gång. För att göra varan
ännu mera tilltalande satte man en spegel inuti på
locket.
Den spiken drog och Olcéns mässingssnusdosor
voro snart kända över hela södra Sverige, och ett
gott stycke in i Danmark också. Aldrig hade de
gubbar och andra försäljare, som drogo omkring i
byarna med dessa, haft en begärligare vara till
försäljning. Varje bonddräng skulle ha sig en
spegeldosa och det blev för några år framåt ett förfärligt
avbräck för näverfabrikanterna. Dels var den nya
dosan vackrare och dels var den så gott som oslit-
bar gent emot näverdosorna. Krämare och
försäljare stodo färdiga att stoppa de Olcénska
näverdosorna i sina kramlådor innan de hunnit svalna
och från städerna ingingo oupphörliga beställningar.
Det dröjde icke länge förrän de båda bröderna
tjänade hundra riksdaler banko i veckan och det var en
mycket ansenlig förtjänst under denna tid. Man
ökade på arbetareantalet och snart nog drevs detta
yrke på ett rent fabriksmässigt sätt. Den
anspråkslösa verkstad, vari han börjat sitt yrke, var snart
allt för ringa och följdes nu i stället av ett gjuteri,
där icke allenast mässingsdosor och bjällror i stor
utsträckning tillverkades utan även varjehanda
bestag, knappar, kammar och andra småsaker. I
en annan del av verkstaden tiifverkades vidare
knivar, sabel klingor, saxar av olika slag, tänger och
verktyger. Hela denna betydande affärsverksamhet
gjorde att Olcén snart nog måste söka sig borgarerätt
för att enligt den tidens iagstiftning få idka
försäljning i stort. Han startade affär i Lund, där hans
tillverkningar försåldes, samt var följaktligen en tid
borgare i denna stad. Själv var han ofta ute på
försäljningsresor, och för varje gång han återvände
hem hade han nya planer i huvudet.
Redan 1816 uppsatte Olcén en ångmaskin, som
drev blåsbälg och två klensmedshärdar, hammare-,
vals-, släp- och polerverk samt varjehanda annat
för tillverkning av olika saker. Själv var han på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
