Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
163
Litteratur.
Berättelse över Södra Sveriges Angpanneförenings
verksamhet under år 1922. Bröderna Forsells
boktryckeri, Malmö.
Apparater och tillbehör för svetsning och
skärning medelst acetylen syrgas. Ab. Svenska
Carbid-kontoret, Göteborg.
Hungary of to day. Memorandum concerning
the economic situation of the country. Redacted
by The Hungarian national society of agriculture,
The Hungarian national union of fabricants, The
union of savings banks and banks, The Budapest
chamber of commerce and industry and The
national Hungarian commercial association. Häft., 122
sid. Royal University Press, Budapest.
Mechanical Questions, by O. E. Westin. P. A.
Norstedt & Söner, Sthlm, i distribution. Häft., 59
sid. Pris kr 2: 50.
Kortfattade regler för kupolugnsdrift. Av ingenjör
O. Bergman. Häftet kan rekvireras från Linkoln
Bloms boktryckeri ab., Sthlm; 20 sid. Pris kr 1: 50.
De uppställda reglerna äro klara och
överskådligt sammanförda på ett mycket begränsat utrymme.
Arbetet, som sannolikt kommer att uträtta mycket
för åstadkommande av en rationell kupolugnsdrift
inom landet, rekommenderas till alla som hava
intresse för dylika ugnar.
Om industriella självkostnadsberåkningar vid
varierande penningvärde. Av civiling. fil. kand.
Tarras Sällfors med företal av överingenjören vid
Ab. Separator E. A. Forsberg. Hugo Gebers förlag,
Sthlm, häft. 57 sid. Pris kr 4: 75. — Arbetet är av
synnerligen stor praktisk och teoretisk betydelse.
Förf. liar på ett klart och logiskt sätt angripit
problemen i deras kärna och utbildat tör den praktiska
användningen lämpade beräkningsmetoder.
G. W.
Exponenten, utgiven av Maskinyrkesskolans i
Stockholm III årskurs, har utkommit, och är som
vanligt en ovanlig publikation, ägnad att omskapa
den mest trumpne läsare till att leva livet leende.
Vänd eder till Tekniska skolans vaktmästare,
Stockholm; priset är 2 kr.
Sveriges bergshantering år 1921.
Ur kommerskollegii bergverksstatistiska
berättelse för år 1921 lämnar »Kommersiella meddelanden»
i sitt nr den 1 maj d. å. följande sammanfattning.
Bergshanteringen under år 1921 uppvisar
allmänt enastående låga produktionssiffror, beroende på
den under året tilltagande depressionen inom
näringslivets flesta områden. För exporten av
lapplands-malm inträdde dock gynnsammare förhållanden,
medförande att järnmalmsfångsten ensam bland de
här ifrågavarande verksamhetsgrenarna visade
betydligt högre produktionssiffra än under det närmast
föregående året.
Samma nedgång i produktionen i stort sett får
sin kompletterande siffermässiga belysning av talen
rörande drivkraft, personal och för bevillning
uppskattad inkomst. Den för omedelbar drift av
maskiner och apparater använda drivkraften har
redovisats till sammanlagt 289 826 hkr. Stenindustrin,
som ju i allmänhet i tämligen obetydlig utsträck-
ning använder sådan kraft, ingår häri med ett
hkr-antal om endast 8 650 hkr. Däremot utgör den
mänskliga arbetskraften inom stenindustrin, 7 898
personer, en betydande del av hela det arbetarantal,
som för år 1921 uppgivits till bergsstatistiken, 43 520
personer. Den för bevillning uppskattade inkomsten
uppgick till sammanlagt 41 636 772 kr. Trots det
att stenindustrins inkomstbelopp däri tillkommit,
understiger summan väsentligt det i 1920 års
berättelse offentliggjorda beloppet av sådan inkomst,
61 190 209 kr.
Antalet under redogörelseåret utfärdade
mutsed-lar uppgick till 3 172, representerande en betydande
ökning från närmast föregående år, vilken förorsakats
av en enastående livlig inmutningsverksamhet å
sva-velkisfyndigheter i Västerbottens län, varå ensamt
utfärdats ej mindre än 1 871 mutsedlar.
Flettner-rodret.
I dagarna har ett tyskt fartyg, vars
styranordningar torde komma att ådraga sig stort intresse i
sjöfartskretsar, gjort sin provtur, meddelas till G. H.
T. av dess tyske korrespondent. Det är
motorfartyget »Odenwald» om 9 000 ton, som av Deutsche
Werft i Hamburg byggts för
Hamburg—Amerikalinjens räkning. »Odenwald» är det första större
sjögående fartyg, som försetts med ett
Flettner-ro-der, så kallat efter sin uppfinnare. Det nya
rodret innebär en genomgripande omvandling av
fartygsrodret, som ju sedan århundraden konstruerats
på i stort sett samma sätt. För att på större
fartyg manövrera rodret har ju hittills i regel använts
taljor, eller mer eller mindre invecklade styrmaskiner
och mekaniska anordningar för utväxling av den
direkt på hjärtstocken verkande kraften, men med
den nya roderanordningen, kunna även mycket
stora roder med lätthet skötas med handkraft.
Flettner-rodret manövreras nämligen icke som
ett vanligt roder genom anbringandet av en
vridande kraft på hjärtstocken, utan genom ett i
akterkant på det egentliga rodret inbyggt mindre
roderblad, som manövreras genom wires och stänger
inneslutna i den ihåliga hjärtstocken. Det stora
roderbladet svänger fritt omkring som en vindflöjel,
men föres medelst det lilla hjälprodret på otroligt
kort tid till önskat läge. Roderrörelserna kräva
endast fem proc. av den kraft som behövs vid ett
vanligt roder, varigenom de dyrbara styrmaskinerna
bli överflödiga; det lilla hjälprodret kan nämligen
bekvämt manövreras med handkraft.
På »Odenwald» har den nya uppfinningen
kombinerats med en Anscliütz-Kreiselkompass-självstyrare,
och härigenom kan i lämpligt farvatten utan
styr-maskiner även rorgängaren inbesparas enär
Kreisel-kompassen, som bekant, efter av den vakthavande
inställd kurs själv manövrerar ratten med tillhjälp
av en motor på en halv hkr.
De båda nya uppfinningarna fungerade utmärkt
under den trettio timmar långa provturen, och
fartyget övertogs av beställaren utan något förbehåll.
Flettner-rodret kommer även att installeras på
en under byggnad varande 9 000-tonnare, beställd av
Norddeutscher Lloyd. —
Vi torde återkomma härtill. Red. av I. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
