Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnarefåreningen o.
Stockholms Allnt. Tekniker förbund.
Nr 21
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
STOCKHOLM DEN 23 MAJ
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.t
innehållande av svenska patentverket
utfSrdade patent m. m.
1923
Innehåll. Industritidn. Norden: Pressmidet i Boforsverkstäderna. Av bergsing. Sven von Hofsten. — Elektrolytisk utfällning
av järn å slitna järndelar. Bef. av Fk. — Voltol-smörjoljor. Behandling av smörjoljor med glimurladdningar. Bef. av Sd. — Svenska
omnibusautomobiler, Scania-Vabis’ typer. Av Chr. S. — Telegrafstyrelsens utlåtande i rundradiofrågan. — Nya författningar inom
sjöfartstekniken. — Sveriges sjöfart år 1921. — Särskild förlikningsinstitution för arbetsfreden? — Föreningsunderrältelser. —
Notiskrönika. ■— Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma
ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. —
Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Pressmidet i Boforsverkstäderna.
Av bergsingenjör Sven von Hofsten.
I äldre tider utfördes all smidning under
hammare av varierande konstruktion. I samma mån
som fordringarna på erhållandet av allt större
smi-desstycken stegrades, växte även hamrarna i
storlek och styrka. Såsom slutpunkten i denna
utveckling står ännu den på 1860-talet byggda "Hammer
Fritz" i Kruppverkstäderna i Essen med en fallvikt
av 50 ton, vilken därefter varit i arbete ända till
1911. Under de senare årtiondena har för
grovsmide hamrarna helt och
hållet undanträngts av
smidespressarna, vilka
vanligen äro hydrauliskt
eller ånghydrauliskt
drivna.
Pressarnas företräde
framför hamrarna i
tekniskt avseende ligger
huvudsakligen i deras
mindre kraftförbrukning,
större produktion titi
följd av hastigare
arbetstempo och större
lätthanterlighet. Ur metallurgisk
synpunkt bör särskilt
betonas följande två
grundläggande punkter: 1. Vid
lugnt tryck med en press
tränger bearbetningen
betydligt mer mot djupet än
vid en hammares slag, varigenom även stora
grov-smiden bliva väl genombearbetade. 2. På grund
av pressens stora arbetskapacitet kan en avsevärd
större del av smidesstycket färdigsmidas i en "heta"
utan omvärmning — mindre eller enklare
grovsmi-den såsom valsar o. d. färdigsmidas således i sin
helhet i en heta.
På grund av dessa två förhållanden blir ett rätt
utfört pressmide i alla sina delar av homogenare
beskaffenhet än hammar smide och möjligast fritt
från inre spänningar. Vid ovarsam smidning och
framför allt vid ofullständig genomvärmning eller
eljest ojämn uppvärmning av götet före smidningens
början förefinnes dock just genom pressens stora
arbetsförmåga stora risker att smida in spänningar
i ämnena till följd av att de kallare delarna ej låta
deformera sig lika lätt som de varmare, mjukare par-
tierna. I svårartade fall resulterar detta i inre
bristningar och bildandet av tvärgående håligheter, vilka
ofta med orätt anses härröra från sughål
(pipe) i ursprungliga götet. Vid kärnborrning av
axlar kan man stundom iakttaga detta fenomen, och
är en dylik genomborrning av grova axlar med höga
påkänningar synnerligen lämplig för konstaterande
av materialets riktiga smidning och felfrihet.
Första förutsättningen för åstadkommande av
ett förstklassigt
grovsmide är därför att för
värmning av göten före
smidningen ha stora,
effektiva värmugnar,
som förmå upphetta
hela götet till en jämn, hög
temperatur. I Bofors’
nybyggda smidespressan-läggning ha dessa
synpunkter vunnit ett riktigt
beaktande, i det den
försetts med synnerligen
kraftiga, moderna ugnar
av olika slag. För de
största götens uppvärmning
finnes en rymlig ugn
med regenerativ
förvärmning av luften. Genom
omkastningar av ventiler
tillföres gasen
omväxlande från ugnens båda sidor genom en serie små
intagsgluggar på samma sätt som i en martinugn med s. k.
galleriinledning. Härigenom erhålles i hela
ugnsrummet en synnerligen jämn och kraftig men dock lätt
reglerbar temperatur. Ugnen är försedd med
utdrag-bar botten, manövrerad med särskild motordriven
ändlös ketting under golvnivån. Härigenom kunna
även de största göt lätt och snabbt inläggas eller
uttagas ur ugnsrummet och göten placeras så, att de
i sin helhet bliva upphettade till jämn smidesvärme.
Enär kalla göt ej kunna direkt inläggas i denna
vid hög temperatur stående ugn, är dessutom en
särskild ugn med två rymliga ugnsrum byggd för
götens jämna förvärmning. Även dessa ugnsrum
ha utdragbar ugnsbotten och eldas med
generatorgas. Alla större göt tagas varma från martinverket
och erhålla då i denna ugn en första återuppvärm-
Fig. 1. Ab. Bofors’ 1 800 tons smidespress.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
