Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12<S
I NDUSTRITIDNINGE N NORDEN
Mitt i denna stora, prydliga hall äro utställda
ett par kraftiga propellrar, den ena från Ab.
Lindholmen-Motala med diam. 4 420 mm, den andra
från Kohlswa jernverks ab. med diam. 4(548
mm. Vidare märkas grova vevaxlar för
dieselmotorer, en från Lindholmen-Motala, vikt 3 280 kg, en
annan från Ab. Bofors, vikt 6 500 kg, samt ett
bastant ankare från Söderfors bruk.
Vi fortsätta och komma så till en avdelning
(hall nr 7), som i ett viktigt avseende ansluter sig till
de föregående: den hyser nämligen Statens
provningsanstalts och Metallografiska institutets
utställningar av maskiner, laboratoriehjälpmedel m. m.
för provning av järn och stål. En vistelse här har
man svårt att avkorta. Så visas drag- och
tryck-provningsmaskiner, Brinells kulpress för
bestämmande av hårdhet mil maskiner från A b. Alpha,
Sundbyberg, samt från Metallografiska institutet en
hel del anordningar av egen tillverkning, en modell
av röntgenkamera för metallundersökning,
atom-gruppsmodeller m. m. av stort intresse.
(Forts.) Chr. S.
Koboltstål
till permanenta magneter.
I ett par nummer av Engineering, den 19 och
26 januari förekommer en av J. F. Kayser författad
utförlig redogörelse för de nya koboltstålen, vilka
ha synnerligen anmärkningsvärda magnetiska
egenskaper och till permanenta magneter överträffa alla
tidigare kända legeringar.
Sedan Weiss i Zürich 1912 och Kuehnrich 1915
studerat kaboltståls magnetiska egenskaper, lyckades
Honda vid universitetet i Tokio 1919 framställa ett
koboltstål med 0,5 à 0,8 % kol, 3 à 9 % volfram,
1,5 à 3 % krom och 20 à 60 % kobolt.
Undersökningar i Sheffield ha resulterat i, att så
högprocentiga koboltstål äro för dyra för vanliga ändamål,
och att gott magnetstål kan ha en sammansättning
av mellan 9 och 15 X krom, från 1 till 18 % kobolt
och över 1 % kol.
Med remanens menar man den magnetism, som
återstår i stålet sedan en magnetiserande kraft, nog
stor för att åstadkomma mättning, applicerats och
åter avlägsnats. Koercivkraften mätes genom den
motsatt riktade magnetiska kraft, som erfordras för
att förstöra denna återstående magnetism. Huru
mycket bättre koboltstålen äro än sina föregångare
framgår av följande. Under år 1913 satte S. P.
Thompson det som ett uppnåeligt mål för en duktig
magnettillverkare att framställa en magnet med en
remanens av 10 000 cgs enheter och en koercivkraft
av 80. Nu har man i stor skala tillverkat magneter
med en remanens av 8 000 à 10 000 och en
koercivkraft av 230.
I ohärdat tillstånd ha de flesta koboltstål en
koercivkraft av 50 à 60, och remanensen växlar
mellan 9 000 och 12 000. I vissa fatt skulle man
således kunna använda dem i ohärdat skick.
Emellertid utnyttjas stålets egenskaper till fullo
endast genom härdning. De japanska stålen härdas i
olja eller vatten, under det koboltkromstålet
lufthärdas.
För att få största effekt måste magnetiseringen
ske med tillräckligt stor magnetiserande kraft.
Stång-magneter kunna inläggas i en solenoid, under det
att hästskomagneter måste exciteras med
elektromagneter. En magnetiserande kraft av 500 cgs
enheter är tillräcklig för att mätta vanligt volframstål,
men för koboltstål fordras 1 500 enheter. En
magnet av koboltstål kan göras hälften så tung som en
lika god magnet av volframstål, således hälften så
lång; en stångformig magnet av koboltstål lyfter 15
à 20 gånger sin egen vikt.
Den första praktiska användningen av de nya
stålsorterna synes ha varit till
magnettändnings-apparater. De äldre hästskomagneterna i dessa ha
kunnat ersättas med raka stänger eller med böjda
magneter av mycket mindre längd än förut varit
nödvändigt. Härigenom lia apparaternas
dimensioner reducerats väsentligt. Genom användningen av
koboltstål möjliggöras också konstruktioner med
roterande magnet och fast lindning. Denna
utföringsform, som erbjuder många fördelar ur både
mekanisk och elektrisk synpunkt, har hittills varit ytterst
svår att utföra, emedan det varit omöjligt att göra
volframstålmagneter med tillräckligt små
dimensioner och samtidigt med önskade magnetiska
egenskaper.
Koboltståhnagneterna i tändningsapparater förete
en anmärkningsvärd motståndskraft mot
avmagneti-serande elektriska krafter ocli mot skakning.
Ett annat användningsområde för de nya
legeringarna är till kompasser. Äldre kompasser
utrustades med över 17 cm långa magnetnålar, men
med volframstål reducerades längden till 7cm.
Så korta magneter hava emellertid stor benägenhet
att förlora sin styrka på grund av den
avmagnetise-rande verkan från deras egna poler. Med
koboltstål sker icke någon sådan försvagning.
Även inom telefonindustrin ha de nya
legeringarna funnit användning.
Kobolt är en dyr metall, och prisfrågan är
därför viktig, när det gäller att bevara frågan, om
permanent eller elektromagnet skall komma i fråga.
Över huvud taget kan sägas, att ju mindre magneten
är, desto större är möjligheten för den permanenta
magneten att med framgång tävla med
elektromagneten. Priset för kopparn på en stor magnet är
proportionsvis mycket lägre än på en liten magnet.
H. IV.
Skifferoljeförsök i industriell skala.
Aktiebolaget Kinnekulleverken har fattat beslut om alt
på bolagets mark i Kategården inom Kinne-Kleva
socken anlägga en försöksugn för utvinnande av olja
ur skiffer. Anläggningen i fråga kommer att utföras
efter den Bergh-Larssonska metoden för framställning
av olja och högvärdig gas. Den bygges för en
avverkning av 10 ton skiffer pr dag och blir sålunda
av så pass stor skala, att en del praktiska detaljer
närmare kunna prövas. För utförande av denna
försöksanläggning ha som bekant hrr Bergh och
Larsson av K. m:t tillerkänts ett anslag av 30 000
kr, vilket i första hand skall komma till användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
