Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12<S
188 INDUSTRI T IDNINGEN NORDEN
dessa svängningar, och resultatet förmärkes såsom
en hög ton eller vissling, varierande i tonhöjd i
samma mån å sändande mottagaren vidtagas
justeringar av våglängden. Komma flera mottagare till
på samma sätt, ökas oljudet.
För rundradioverksamheten utgör denna
omständighet en den allra största fara, och den skulle
leda till att allmänheten mycket snart tröttnade på
det hela. I England — det enda land, där
rundradion hittills tillfredsställande reglerats — har också
beträffande mottagningsapparater för detta ändamål
föreskrivits, att de icke få vara så utförda, att de
äro i stånd att åstadkomma svängningar i antennen.
Kravet på mottagningsapparaternas utförande så, att
de icke verka störande på andra mottagare, är
sålunda nödvändigt för sakens egen skull.
I Amerika har vid den ovan omtalade
konferensen i Washington fastslagits, att för stationer,
som utsända nöjes- och underhållningsprogram,
skola användas våglängder under 485 m. I
England äro dessa stationer hänvisade till våglängder
mellan 350 och 425 m, och franska
telegrafstyrelsen har principiellt uttalat sig för en högsta
våglängd för detta ändamåt av 425 m. Det ligger då
nära till hands att tilf skydd för den fartygstrafik,
för vilken våglängder över 425 m användas, tänka
sig en begränsning av radiomottagarnas
våglängdsområde till ca 425 m. Då det emellertid tekniskt
sett är en enkel sak att förändra en
mottagningsapparat till mottagning å ett högre
våglängdsområde, anser sig styrelsen ej kunna föreslå några
restriktiva bestämmelser i avseende å våglängderna.
Rundradion till ett aktiebolag.
Sedan telegrafstyrelsen uppdragit dessa riktlinjer,
finner den sig föraniåten avstyrka alla de gjorda
framställningarna angående idkande av
rundradioverksamhet och uppdrager i stället konturerna till
en lösning av spörsmålet, som den anser sig kunna
förorda.
Rundradioverksamhetens utövande för bela
landets vidkommande bör överlämnas till ett för
ändamålet bildat svenskt aktiebolag, som K. m:t finner
äga förutsättningar för ett rätt handhavande av
verksamheten. Den inhemska radioindustrin och landets
tidningspress — exempelvis genom Tidningarnas
telegrambyrå —- böra i främsta rummet lämnas tillfälle
att ingå såsom delägare i bolaget. Utdelning från
bolaget bör vara begränsad och K. m:t äga insätta
en ledamot i bolagets styrelse.
Det sålunda bildade rundradiobolaget bör för
viss tid — lägst fem, högst tio år — medgivas rätt
att meddela tillstånd (licens) till innehavande och
nyttjande av sådana radiomottagningsapparater, som
blivit försedda med telegrafstyrelsens kontrollmärke
för radiomottagare med tillhörande hjälpapparater
och delar. För sådant tillstånd skaft till bolaget
erläggas en licensavgift av viss utav K. m:t fastställd
storlek per år räknat, av vilken avgift en likaledes
utav K. m:t bestämd del — förslagsvis 10 % —
skall av bolaget redovisas till telegrafstyrelsen såsom
gottgörelse för dess kontrollverksamhet.
Avsändningsstation!- skola, såsom tidigare
omnämnts, utföras och ägas av staten, företrädd av
telegrafstyrelsen, samt för rundradioändamål uthyras
till bolaget. Enligt telegrafstyrelsens beräkningar
bör landets behov av avsändningsstation^- bliva
tillgodosett genom uppförandet av 10 sådana stationer
med 1 kw antennenergi, nämligen i Malmö,
Göteborg, Kalmar, Örebro, Stockholm, Falun, Sundsvall,
Östersund, Umeå och Luleå.
Utbyggandet av det sålunda föreslagna
rundradionätet bör ske successivt, så att stationerna i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro först
iord-ningsställas. Medelst dessa fyra stationer kan
tillgodoses behovet för de folktätaste delarna av landet,
vilka äga de bästa förutsättningarna för företagets
lyckliga start. Kostnaderna för de fyra första
stationerna torde icke komma att överstiga
sammanlagt 450 000 kr, och för sådant ändamål lärer
telegrafstyrelsen kunna anlita det för styrelsen
tillgäng-• liga anslaget för fortsatt utveckling av statens
telefon-och telegrafväsende.
Bestämmes amorteringstiden till 10 år och
antages anläggningskostnaden för varje station belöpa
sig till omkring 115 000 kr, skulle hyran per station
komma att hålla sig vid 35 000—40 000 kr om året.
Rundradioboiaget skall disponera
avsändnings-stationerna under de tider av dj^gnet, som erfordras
för avvecklandet av programmen, förslagsvis 7
timmar. Under de tider av dygnet, då stationerna icke
användas av bolaget, skall telegrafverket äga
avgiftsfritt förfoga över dem, ävensom under tider, då
stationerna äro behövliga för att vid avbrott å
telegraf- eller telefonledningarna uppehålla förbindelse
inom landet eller med utlandet.
(Huvudsakl. enl. Tekniska meddel. fr. K.
telegr. slyr., 20 april 1923.)
Tunnelbyggnader.
Simplontunneln avsågs i tiden att byggas dubbel,
men till en början utbyggdes endast den ena tunneln,
medan den andra utgjorde ett slags stoll, ställvis
förbunden med den förra och tjänande för
luftväxlingen. Ar 1913 begynte man emellertid utbygga
den andra tunneln och räknade då med en
byggnadstid av 4 till 6 år, men 1914 måste arbetet
inställas provisoriskt. Det fortsattes dock åter i
särskilda repriser, och i juni 1918 voro
sprängnings-och murningsarbetena fullbordade på norra sidan,
medan arbetarbrist på södra sidan hade föranlett
inställandet av den vidare utbyggnaden och senare
även av murningen. Numera har man definitivt
uppskjutit det hela, i väntan på bättre tider. Av
hela den 19 825 m långa nya tunneln, vars
medelaxel ligger 17 m från den äldre tunnelns, återstår
numera endast 1 863 m ofullbordade. Driften av
järnvägstågen i tunneln mellan Brieg på nordsidan
och Iselle på sydsidan i Diveriadalen har ända från
öppnandet år 1906 varit elektrisk.
Något bättre står det till med Puymorenstunneln
i Pyreneerna, vars genombrott fullbordats för tre år
sedan. Den feder järnvägstrafiken från Nordfrankrike
via Toulouse till norra Spanien och förkortar
fartiden Paris—Barcelona med 16 à 21 timmar. Sträckan
på franska Sydbanan, ända till Aix, skall ombyggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
