Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Tekniker förbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patentr
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 29 STOCKHOLM DEN 18 JULI 1923
Innehåll. Industritidn. Norden: Några metoder att reparera utbrända glödlampor. Av Sd. — Uppfinnaremötet d. 10 aug. —
En jubileumsskrift om »Cementa». — Utnyttjande av mindre kolrikt bränsle vid cementfabrikation. Ref. av G. W. —
Automobil-utställningen i Göteborg. II. Av A. Em. — Automobilens anpassning till släde. Av cand. ing. Erich Meyer. — Brandskyddskurs
i Stockholm 29 okt.—9 nov. — Notiskrönika. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K.
patent-och registreringsverket. — Det industriella rättsskyddet och utställningarna i Göteborg. — Registrering av patent och varumärken
i Egypten. — K. patent- och registreringsverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser
utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade
förf.s uttalanden.
Några metoder att reparera utbrända glödlampor.
Ett problem, som länge varit föremål för
uppfinnares intresse är huru man skall kunna reparera
glödlampor, som blivit oanvändbara på grund av
att tråden avbränts eller brustit eller på grund av
invändig svärtning av globen. Glasgloben och sockeln
med dess kontaktdelar representera ju en väsentlig
del i fråga om såväl råmaterial som arbete vid
lampans tillverkning. När lampan blivit utbränd,
anses den likväl i allmänhet så gott som värdelös.
Redan under koltrådglödlampans dagar framkommo
en del förslag till reparation av utbrända eller på
annat sätt skadade lampor. Intet av dessa förslag
torde emellertid fått någon mera utbredd tillämpning.
De metoder, som blivit föreslagna kunna
indelas i följande fyra grupper:
1. Lampballongen göres redan på förhand
delbar;
2. Lampballongen öppnas i närheten av
spetsen, öppningen utvidgas genom uppmjukning av
ballongen och en ny glödkropp insättes, varpå
öppningen åter tillsmältes efter evakuering på
vanligt sätt;
3. Lampballongen behandlas liksom i förra
fallet men dessutom anbringas en öppning i
ballongen i närheten av glödtrådens anslutningsställen
för underlättande av dess fästande;
4. Lampballongen delas mekaniskt i närheten
av lamphalsen och sammansmältes åter efter
insättande av ny tråd.
Redan på 80-talet föreslog Westinghouse att
tillverka lampballongen i tvenne delar, med slipade
kanter. Härvid måste dock lampballongen vara
jämförelsevis tjockväggig, vilket medför att densamma
lättare springer sönder vid upphettning. Emellertid
lyckades det ej att slipa kanterna så noga, att fogen
under längre tid hölls lufttät. Man försökte därför
att erhålla ett lämpligt kitt eller en vid låg
temperatur smältande glasfluss, medelst vilken man kunde
täta fogen. En sådan glasfluss, uppfunnen av Paul
Scharf i Berlin, bestod av en finmalen blandning av
mönja eller annat blysalt, borsyra och kiselsyra i
form av ren sand, vilken blandning bereddes till en
pasta före användningen medelst terpentin eller ett
mjukt harts. När ballongen i och för insättande
av ny tråd delades, behövde glasflussen blott
uppvärmas, och de båda ballonghälfterna kunde lätt
skiljas. Ej heller denna metod förmådde vinna till-
lämpning i praktiken; det uppstod allt för många
bristningar och dessutom uthärdade glasflussen icke
den starka upphettning, som erfordrades för ett
fullständigt avlägsnande av de sista vid glasväggen fast
vidhäftande luft- och vattenångresterna.
Trots denna metods misslyckande uttog
fransmannen Leopold Lepiney så sent som år 1915 ett
franskt patent på en delbar lampballong.
Ballongdelarna voro vid fogen förstärkta, såsom framgår av
fig. I (nästa sida). Den ena ballongdelen kunde
inskjutas i den andra och var försedd med tappar 10,
som kunde införas i bajonettspår 11 i den andra delen.
Mellan flänsarna 7 och 8 inlades en tunn asbestring 9.
Efter ballongens sammansättande sammansmältes de
tunna flänskanterna, varpå evakuering företogs. För
att åstadkomma ett skiljande av de båda
ballonghälfterna avslipades smältstället. Ej heller detta
förslag torde hava vunnit någon avsevärd praktisk
tillämpning.
Enligt ännu ett annat förslag av Georg Bruck i
Berlin-Wilmersdorf år 1913 utfördes lamphalsen av
ett med glasballongen sammansmält metallrör, som
var tätt förbundet med glödlampans metallfot. Då
man känner, hur svårt det är att lufttätt insmälta
till och med mycket tunna metalltrådar i glas, förstår
man vilka svårigheter, som skola uppstå vid
sammansmältning av ett helt metallrör med en glasballong.
Bedan år 1890 uttogs av Josef Mörle i München
ett tyskt patent å en metod att öppna lampballongen
vid spetsen, vilken metod vunnit tillämpning i
praktiken. Med tillhjälp av en blästerlåga bildades
enligt Mörles metod vid lampspetsen en öppning,
genom vilken den gamla avbrända eller på annat sätt
skadade koltråden uttogs, fig. II. Sedan ballongen
invändigt rengjorts genom yttre upphettning under
samtidig lufttillförsel, infördes den nya koltråden i
ballongen och fastkittades med tillhjälp av lämpliga
verktyg vid strömtillföringstrådarna. Så länge det
blott rörde sig om regenerering av koltrådslampor,
kunde metoden anses ekonomiskt möjlig, ty det var
ju blott fråga om att införa en enda trådbygel och
att fastkitta den på två ställen. Vid tillämpning av
metoden för regenerering av metalltrådslampor
uppstod emellertid svårigheter, när de många
hårnåls-formade trådbyglarna skulle införas genom den trånga
öppningen samt anbringas i hållartrådarna och
fast-kittas eller fastsvetsas med hållartrådarna och med
strömtillföringstrådarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
