Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
267
Framsteg inom linhanteringen.
Uti en av agronom E. Adalberth till
Kommerskollegium avlämnad tjänsteberättelse, avseende
statens instruktörs för linberedning verksamhet år 1922
och återgiven i Skand. tidskr. för textilindustri (vilken
vi anlitat som källa), påvisas en del framsteg inom
linhanteringen dels i vårt eget land, dels i utländerna.
Genom än enklare anordningar — skriver förf.
— för maskinella linberedningen än de förutvarande,
t. ex. genom utnyttjandet av ambulerande maskiner
eller apparater för bråkning och skäktning, har man
på en del platser sökt åstadkomma en billig
beredning av linet. Där man inrättat sig för
uppskjutandet av beredningen till sommarmånaderna
följande året, ha dylika försök utfallit relativt väl. För
höst- och vinterarbete är torkkammaren, och
därmed den fasta beredningsanstalten med dess
minimum av utrustning, nödvändig.
För finskäktning av linet och höjandet av dess
kvalitét har svingskäktstolen allt mera allmänt blivit
värderad såsom en komplettering till kombinerade
bråk- och skäktningsmaskinen »Heising». Det
förmärkes även en bättre förståelse beträffande de
viktigare principerna för linberedningen och
betingelserna för ett gott resultat av denna.
Nya, beredningsanläggningar, för vilka beviljats
statslån till halva anläggningskostnaden, ha under
året inrättats å Öland (av Kalmar läns
linodlingsförening), i Örebro län (av Unions Ekonomiförening,
Vannaboda), i Västmanlands län (av Väster-Lövsta
linberedningsförening, Heby) och i Västernorrlands
län (av A. Vestrin, Trehörningsjö). De båda
sistnämnda ha dock avstått från användandet av de
tilldelade lånen, enär dessa ansågos icke längre
innebära någon påtagbar fördel för låntagarna.
Anläggningarna ha dock fullbordats, fast med något
förenklad utrustning.
Det har från flera håll framförts krav på, att
dels räntesatserna för såväl redan utlämnade som
kommande lån från Statens lånefond böra sänkas,
dels att tiden för amorteringarnas påbörjande bör
framflyttas — önskemål som med hänsyn till
linberedningsanstalternas ekonomiska svårigheter och
linhanteringens allmännytta synes böra beaktas. Om
fonden i fortsättningen skall bli till avsett gagn för
hanteringen torde en räntesänkning vara erforderlig.
Förädlingsarbeten för erhållandet av rena och
värdefulla linstammar pågå i flera länder och synas
desamma omfattas med stora förhoppningar. En
uppgift, att man i Irland fått fram en linstam med
särdeles högt skördeutbyte, har bekräftats av
föreståndaren för The Linen Industry Research Institute
vid Lemberg, Belfast, dr J. Vargas Eyre, vid en
hänvändelse till denne, förmedlad genom Sveriges
Lantbrukskonsulent i London. I sin svarsskrivelse
meddelar dr Eyre, att nya linsorten, som bär
Institutets namn och därtill kallas dess »Pedigree lin
John W. Stewart» (efter namnet på en man som
hela sitt liv verkat för linodlingens befrämjande),
senaste försöksår givit 80 % högre tågutbyte pr acre
och 20 % högre kvalitétvärde än de förutvarande
linsorterna. — Nya linsorten är ännu ej utsläppt i
marknaden.
Från de av Sveriges Utsädesförening bedrivna
förädlingsarbetena har meddelats mig att beaktans-
värda framsteg vunnits. Flera rena stammar visa
sig betydligt överlägsna alla tidigare biandsorter.
Genom korsning har det bl. a. lyckats förena sådana
värdefulla egenskaper som storblommighet — med
följande storfröighet — med lång stjälk. Avsikten
är att under år 1923 utsläppa vissa sorter till
förökning hos ett antal lantbrukare.
Av ett mindre parti holländskt linfrö av dels
blåblommigt, dels vitblommigt lin, som jag under
våren inköpte från Sydholland, utsändes ett antal
prov för försök till olika delar av landet. Båda
sorterna synas ha slagit väl ut i södra och mellersta
Sverige. För Norrland saknar jag ännu rapporter
därom. A egna försöksodlingen av holländskt,
blåblommigt lin (74 hektar) erhölls ett avsevärt högre
skördeutbyte än av bästa odlade svenska linstammar.
Det vitblommiga linet gav än högre stjälk- och
fröutbyte men syntes ha något grövre tågor samt
dessutom så sen utveckling och mognad, att det kan befaras
vara mindre lämpligt för mellersta ocli norra Sverige.
Linskördemaskiner ha vunnit ökad användning
i Europa. En av de amerikanska modellerna
tillverkas numera vid Sorau N/L i Tyskland, och
därifrån ha dylika även exporterats till västliga Europa,
f Irland och Frankrike äro under året nya typer
av linskördemaskiner konstruerade. I vårt land ha
ännu inga försök med dylika ägt rum.
Beträffande rötning av lin och hampa ha av
försöksstationen i Sorau, Tyskland, gjorts
betydelsefulla undersökningar över och jämförande försök
med olika rötningsmetoder. Stor uppmärksamhet
har ägnats åt italienaren Carbones metod att vid
rötningen använda en bakteriekultur av Bacillus
felsineus och åt Peufillits förfarande att röta i slutet
kärl under tillsats av petroleum och vid samtidigt
ångtryck. Försöken med Carbones metod skola
fortsättas. — I England har dr Pritchard, London,
konstruerat anordningar för beredning av linet utan
föregående rötning, men med i stället följande
tvättning i såpvatten. Det har dock ännu ej bekräftats,
om resultatet blivit gynnsamt vid avverkning i större
omfattning.
Av maskiner för beredningen enligt vanliga
metoderna äro några särskilt beaktansvärda nyheter,
så vitt mig är bekant, ej att anteckna. Den engelska
firman Robert Bobys konib. beredningsmaskin (franskt
patent) uppgives ha förbättrats och uppträder nu
som konkurrent till svenska beredningsmaskinen
»Heising» på världsmarknaden. Jämte de vanliga
stora vålsbråkmaskinerna ha nu, bl. a. från tyska
verkstäder, utsläppts mindre valsmaskiner och
apparater för bråkning.
Det förtjänar omnämnas, att vid 1922 års
utställningar i Karlskrona och i Nässjö var
linberedningen i de respektive länen fördelaktigt
representerad. A förstnämnda platsen hade en
beredningsanstalt inom länet i egen paviljong uppställt en
kombinerad beredningsmaskin jämte svingskäktstol ocli
visade dessa i arbete jämte div. linmaterial. I Nässjö
visades en miniatyranläggning för linberedning och
lin-fröpressning jämte ett rikhaltigt urval av liiimaterial.
Den stora uppmärksamhet som vid dessa båda
tillfällen ägnades linavdelningarna ocli den
uppmuntran i form av heders- och andra priser varmed
utställarna belönades gav ett glädjande bevis på att
linet och linhanteringen alltjämt värderas i bygderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
