Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
269
Del ekonomiska läget i Tyskland under
årets första kvartal.
Ur en rapport av handelsrådet G. Löwenhard i
Kommersiella Meddelanden.
Arets första kvartal var för det tyska
näringslivet synnerligen påfrestande. I och med den
fransk-belgiska inmarschen i Ruhrområdet uppstodo för
industri och handel hittills oanade svårigheter.
Markvalutan, som under de första januaridagarna hållit
sig på en kurs av ca 6 000, motsvarande 1 dollar,
började att hastigt falla för att med slutet av7 januari
ha nått sin hittills djupaste punkt eller ca 50 000
= 1 $. —
De finansiella förhållandena för riket te sig också
mer än tröstlösa. Vid årsskiftet utgjorde
sedelomloppet ungefär 1 336 500 milj. mark, för att vid slutet
av mars månad ha stigit till icke mindre än 5 517 919
milj. mark. Den fonderade skulden utgjorde den 31
december 1922 64 423 milj. mark ocli den svävande
skulden 1 822 048 milj. mark. Den 31 mars voro
motsvarande siffror 64 423 ocli 8 273 708 milj. mark.
— Att man icke heller inom Tyskland självt har
alltför stor tilltro till rikets finansieila ställning visar
den ringa teckningen å det tyska inhemska s. k.
dollarlånet. En del av skulden till misslyckandet
har helt visst även bestämmelsen om, att teckningen
kunde ske endast med högvalutor. Härtill kom,
att exporten väsentligt lidit under Ruhrockupationen
och att devistillgången därigenom åtstramades.
Däremot fortsatte importen i ungefär samma tempo som
förut. Belåningsmöjligheten av dollaranvisningarna
är även beskuren till ca hälften av deras
nominal-värde, beräknat efter en maximalkurs av 20 000
mark för 1 dollar. Vanligtvis söker man ju eljest
befordra belåningsmöjligheten på statspapper. Ej
oväsentlig skuld till det dåliga teckningsresultatet
bar säkerligen också den omständigheten, att
repara-tionskommissionens beslut, huruvida de tecknade
medlen skulle kunna omedelbart beslagtagas för
reparationsändamål, först efter teckningstidens
utgång blev bekant.
Ruhrockupationen, som den 11 januari av
Frankrike och Belgien påbörjades, gav givetvis det tyska
näringslivet ett svårt slag. Genom det passiva
motstånd, som från tysk sida igångsattes, lamslogs
praktiskt taget det industriella livet inom området. Då
ockupationsmakterna icke behärskade trafiksystemet,
kommo efter hand samfärdsmedlen att avstanna, och
med besättningsmakternas påbud om franska och
belgiska licenser och avgifter blev varuutbytet så gott
som omöjliggjort. Tyskarna själva förbjödo som
bekant genom sin nödförordning ävenledes sina
firmor att taga befattning med gods, för vilket fransk
eller belgisk licens sökts. Även om sedermera vissa
formella lättnader åvägabragts, kvarstå
transportsvårigheterna, som helt hindra in- och utförseln.
Då genom ockupationen en avsevärd
driftinskränkning vid de tyska verken med ty åtföljande
arbetslöshet blivit följden, ha arbetarna underhållits
genom direkta understöd från tyska regeringens sida.
Prisförhållandena inom Tyskland under
kvartalet åskådliggöras genom de i nedanstående tablå
anförda indextalen:
(1913 = 1) Jan. Febr. Mars
Grosshandelsindex............ 2 784,8 5 584,7 4 888,2
Levnadsomkostnadsindex... 1 120,8 2 643,0 2 854,0
Kolmarknaden.
Brytningen inom Ruhrområdet under kvartalet
är tämligen svår att överskåda. I huvudsak lia
kolen, i den mån de icke förbrukats inom området
självt, lagrats hos gruvorna eller fabrikerna. I det
att så gott som intet reparationskol utförts till
Frank-rike och Belgien, har den minskade brytningen ej
gjort sig så kännbar. Det obesatta Tyskland har
genom ökad införsel av engelska kol och
förbrukning av för handen varande förråd i någon mån
hjälpt sig över svårigheterna.
Intressant är att iakttaga, hurusom efterfrågan
på engelskt koks genom Ruhrbesättningen betydligt
ökats, så att exportpriset per ton fob engelsk hamn,
som i december utgjorde ca 33 sh, i februari sprungit
upp till 60 sh. Engelska inlandspriset utgjorde för
samma tidpunkt 30 sh 6 d resp. 34 sh 6 d.
Inom oberschlesiska kolområdet har man även
sökt öka brytningen. Dock lyckades detta blott
delvis under januari månad, och under resten av
kvartalet gick produktionen i stället tillbaka på grund
av strejker.
Man liar till följd av Ruhrbesättningen tvingats
dirigera så mycket oberschlesiskt kol som möjligt
till Sachsen och Sydtyskland och delvis inhibera
kolsändningarna till kustområdena. Dessa sistnämnda
ha hänvisats till engelskt kol.
Vad brunkolet beträffar har brytningen något
uppdrivits, därigenom atl man inlagt söndagsskift.
Järn- och stålmarknaden.
Under första kvartalsmånaden beredde tillförseln
av kol och utländsk — framför allt svensk — malm
inga svårigheter. På grund av det politiska läget
inställdes förbrukningen av minette-malm såväl som
av franskt och belgiskt tackjärn. Knappheten på
tackjärn gjorde sig därför svårt märkbar, ocli
tackjärnssyndikatet kunde endast tilldela förbrukarna
obetydliga mängder. Höjningen av tackjärnspriset
uppgick den 1 januari till ca 40 000 mark och redan
den 24 januari till 100 000 mark per ton.
Tjeckoslovakiskt tackjärn utbjöds på den tyska marknaden
till priser, som lågo under de tyska inlandsprisen.
— Priset för skrot steg från 170 000 mark per ton
för december till 400 000 mark för januari.
Under de båda följande kvartalsmånaderna
skärptes läget på järnmarknaden högst betydligt dels
beroende på Ruhrkrisen, dels också på
markstegringen. Inom Ruhrområdet måste driften vid
masugnar och valsverk i stor utsträckning inskränkas,
och de lediga arbetarna sökte man sysselsätta med
reparationsarbeten.
Av intresse var emellertid att följa
prisutvecklingen på malm under denna tid. Den utländska
malmen ställde sig nämligen väsentligt billigare än
den tyska trots de dryga fraktkostnaderna. —
Gjuterierna klagade över obetydlig orderingång. På grund
av Ruhrbesättningen upphävdes järntullen, varigenom
man hoppades att bringa lättnad för järnindustrin
i det icke besatta Tyskland. Tämligen stora
mängder tjeckiskt och engelskt järn infördes också till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
