Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
279
b) att bergarten är fet, flottig och hornig, som icke
gärna finnes vid körtelvis slående järnmalm; c) och
att själva malmen är av litet skimrande eller fjälligt
anseende, iskänkt med synliga gnistor av kies och
mariasiter, som ej gärna existerar vid flockvis
stående järnmalmer.
Mitt omdöme om hela denna järnmalmstrakt
borde jag gärna dispensera tills jag finge taga detta
fält i närmare undersökning, än vad nu vid detta
tillfälle och i denna hast låtit sig göra. Men så
kan jag ock säga, att vid så jordtäckta och
jordstarka hällar, som här äro, så är ej tillfälle att stort
närmare undersöka härom, innan hällarna blivit
mera blottade, och då det torde visa sig självt, vad
omdöme man därom bör göra sig. Jag tycker för
min del att här visar sig ett gott och fördelaktigt
malmfält, som bör komma Storfors bruk till mycken
förmån och fromma. Men utan att våga någon
kostnad lärer väl icke detta låta sig göra, ty stekta
starar flyga en icke i munnen. Att vänta därpå,
att Storfors torpare i hopp att få bliva gruvebrytare
skola med allvar och ren plan företaga sig här
något huvudsakligt, är en fåfäng väntan, och
orimme-ligt att begära av dem, som icke sitta där längre
än husbonden behagar.
Huvudplanen kan väl icke redigt och på viss
grund formeras, men förnämligast består den dock
däri, att man en gång borde i den djupa sluttningen
av höjden och omkring den trakten, där Fallgruvan
ligger, öppna en jordrymning av 50 à 60 famnars
längd, kanske ock längre, som bör sträcka sig över
gångarnas fält eller ungefär öster och väster, varom
man förut bör vara väl säker huruvida gångarnas
fält gör. Så snart någon malmgång anträffas bör
den med arbete beläggas, och pallevis fullföljas upp
emot höjden, då därav den stora förmån bör väntas,
att dessa gruvor aldrig kunna bliva vattensjuka.
Nu kan där till nämnas, att på en så lång sträcka,
som efter all liknelse går upp emot högsta höjden,
bleve det omöjligt att hålla hela gången öppen, dels
för den starka damjorden, som skulle ständigt rasa
in, och bleve odrägligt kostsamt att alltsammans
utföra, dels för själva väggarna, som omöjligt utan
band och fästen skulle kunna bära sig under en så
lång sträcka; men därtill svaras, att det ej är min
mening på annat sätt, än att fältet av var och en
gång bliver väl kunnigt, så kan det längs efter och
uppåt höjden beläggas med schakter på medelmåttigt
avstånd från varandra, som sedan under dag, hela
vägen utåt, göras med varandra durchchäggige, tills
åter ett visst proportionerat djup möter, att nya
fästen och band böra kvarlämnas.
Det är ännu ovisst, antingen gångarnas största
fyndighet vill hålla sig uppåt höjden, eller neder åt
dälden. Jag tror så snart det senare, som det förra.
Men innan något av allt sådant kan med redighet
tänkas på, så är nödigt att den lilla specialplanen
över Karlsgruvan bliver fullföljd, på det att man av
den gångens fullkomliga blottande kan få mera ljus
över fältets beskaffenhet.
Mycken tillstyrkan att här gripa sig an, gives
först av Persbergets svaga tillstånd, och även
malmens höga uppstigande därstädes nu i några år,
och sedan av masmästarens goda omdöme om de
malmslag, som i denna höjd vankat, särdeles de
ifrån Fallgruvan och Stora Dränckan. fFnr†s ^
Bistra erfarenheter.
Ur rapporter från yrkesinspektörerna
angående svårare olycksfall i arbete.
(Forts. fr. nr 31.)
Vid ett villabygge användes två stycken
liand-kranar av den vanliga tvåsträvtypen.
Kranarna saknade märkesplåt över besiktning
samt skydd över kuggväxlarna och voro ej
besiktigade eller provade, sedan de uppsattes på platsen.
En sten om ungefär 150 kg skulle flyttas från
ett ställe till ett annat, beläget tämligen nära
kranen. När stenen först lyftes upp, låg den ej rätt
under brytskivan i kranbommen, varför stenen, då
den släppte marken, svängde ut och tornade emot
en jordvall. Därefter halades bommen upp, och
kranen svängdes. Härunder märkte arbetarna, att
topprepet, som uppbär bommen, slaknat. Bommen
hade alltså höjt sig mer än som motsvarade den
med spelet intagna delen av topprepet. Under
stenens svängningar sänkte sig bommen i flera
omgångar, tills den helt plötsligt störtade ned och slog
en av arbetarna över axeln. Arbetaren skadades
mycket allvarligt och intogs på sjukhus.
Kranen var utrustad med broms och spärr.
Såvitt arbetarna kunde erinra sig, hade efter
upp-hissning av bommen spärrhaken för topprepspelet
lagts i spärrhjulet. En möjlig förklaring till att
bommen föll ned kan vara, att när bommen löpte
nedåt vid slakt topprep och slutligen sträckte ut
detta i dess helhet, den påkänning, som då
inträffade i spärrhaken, kom haken att fjädra, så att den
efter knycken i topprepet hoppade ur spärret. När
belastningen i nästa ögonblick åter uppträdde i
topprepet, låg spärrhaken icke i ingrepp, utan
bommen hade tillfälle att falla, tills spärrhaken ånyo
kom i ingrepp.
Efter olyckan lär spärrhaken befunnits ligga i
ingrepp. Den tand i spärrhjulet, mot vilken
spärrhaken vilade, hade fått sin yttersta topp avslagen
med ungefär Vi o av sin höjd (färskt brott). Av den
plötsliga påkänning, som uppstod efter bommens
fall, bräcktes det gjutjärnsbeslag, vars översta del
utgiorde lager för trumman till topprepet.
Samtidigt vreds fästet för spärrhaken något.
Orsaken till olyckan skulle till någon del,
möjligen den väsentligaste, kunna återföras till att
bommens läge icke var kontrollerat av topprepet, utan
hade benägenhet att intaga lägen, högre än som
motsvarades av den utspelade längden av topprepet.
Detta måste, då bommen kommer högre än ett visst
läge, givetvis inträffa vid kranar, där såväl
topprepet som bärlinan utgår från bommen med enkel
part.
Till undvikande av liknande olycksfall har
anvisning lämnats om att spellinan drages direkt från
spelet och utefter bommen — denna får därvid
förstärkas, om samma högsta last skall bibehållas —
eller att spellinan göres med dubbel part utefter
bommen, den ena parten därvid fäst i toppen av
bommen. —
I ett pappersbruk skulle gummibeläggningen på
en pressvals tillhörande en pappersmaskin under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
