Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
283
Nya uppfinningar demonstrerade vid
Uppfinnaremötet i Göteborg den 10—11
aug. 1923.
/. Byggnadsmaterialet *gasbetong».
Uppfinnare: arkitekt Axel Eriksson.
Gasbetong kallas ett nytt konstgjort
stenmaterial, vilket tillverkas med cement och skifferkalk
som huvudbeståndsmaterial. Dessa material
tillsättes med en mindre mängd av ett ämne, som i
förening med råmaterialen har förmågan att
sönderdela vatten, så att gasbildning uppstår då
råmate-rialierna utröras med vatten. På grund av vattnets
sönderdelning tjocknar massan till allt efter som den
sväller upp och bibehåller sig därför i sitt
uppblåsta tillstånd då gasbildningen slutat. I hårdnat
tillstånd får materialet en pimpstensliknande
struktur. Det är att likna vid ett hårdnat hydrauliskt
bruk där sandkornens plats utgöras av porer.
Materialet kan bearbetas med eggverktyg och
kan sågas till block eller plattor i önskade
dimensioner. Det har en volymvikt av 0,7 kg/kbdm och
är alltså knappast tyngre än trä. Genom sin stora
porositet är det utomordentligt värmeisolerande med
hänsyn till att det är ett stenmaterial. En
väggtjocklek av 20 cm är fullt tillräckligt i vårt klimat,
enligt vad utförda undersökningar visat. Det skadas
icke av frost eller fukt.
På grund av den stora porositeten minskas
naturligtvis bärighetsförmågan och väggar av
gasbetong kunna därför ej belastas i lika hög grad som
andra stenväggar. Hållfastheten är dock tillräcklig
för bärande väggar i en och tvåvåningshus samt
som väggar i hus med bärande konstruktion av
annat material. I sistnämnda fall har materialet ett
mycket stort företräde genom sin ringa vikt, som
gör, att belastningen på de bärande konstruktionerna,
grundpelare och balkar, nedbringas väsentligt.
På grund av gasbetongens lämplighet i sådana
byggnader har beslut fattats att använda detsamma
som väggmaterial i det andra skyskraparhuset i
Stockholm, Södra Kungstornet. Som innerväggar
torde materialet även i hög grad vara lämpligt,
särskilt genom de plana ytor med vilka plattorna
kunna framställas. Kan man nämligen framställa
väggarnas ytor så plana, att de kunna tapetseras
utan föregående putsning, nedbringar det icke endast
kostnaden, utan den fördelen vinnes även, att huset
förr torkar och kan bebos.
Fabrikationen av gasbetong har påbörjats av ett
därför bildat bolag i Stockholm. Även i
Västergötland skall med det snaraste en fabrikation
igångsättas invid Skövde av ett särskilt bolag.
Fabrikationsmetoderna hava patenterats.
Ett av de väsentligaste råmaterialen för denna
fabrikation är skifferaskan. Mångårigt
undersökningsarbete, har utförts av arkitekt Axel Eriksson
angående skifferaskans tillgodogörande och det är
på resultaten av dessa undersökningar fabrikationen
av gasbetong grundats.
Sedan gammalt är känt, att skifferaska tillsatt
till kalkbruk gjort bruket hydrauliskt och mera håll-
fast. Genom sammanmalning av de båda
beståndsdelarna kalk och skiffer i lagom avvägda kvantiteter
har det ämne framställts, vilket kallas skifferkalk
och som blandat med cement utgör råmaterialet för
gasbetongen.
Undersökningar ha visat, att en rätt avsevärd
kvantitet skifferkalk kan tillsättas cementet utan
nämnvärd sänkning av detta materials hållfasthet.
Då skifferkalken är betydligt billigare än cement och
väsentligt bidrager till gasbildningen i gjutmassan,
är det på grund detta materials lämpliga egenskaper
som det varit ekonomiskt möjligt att framställa
gasbetongen.
Skifferaskan uppstår vid bränning av alunskiffer,
vilken finnes i mäktiga lager i Öster- och
Västergötland, Nerike, Skåne och på Öland. Hela berg
av gammal aska (rödfyr) finnas efter
aluntillverkning på flera platser. Dessutom uppstår stora
kvantiteter skifferaska då bränning av kalk sker med
skiffer.
Vid Borensberg i Östergötland har en fabrik
byggts för målning av skifferkalk, där skifferaskan,
som erhålles efter kalkbränningen tillgodogöres för
sammanmalning med skiffern.
Det har länge funnits ett önskemål inom
byggnadstekniska kretsar om ett högporöst stenmateriai.
Genom förandet i marknaden av det nya materiaiet
gasbetong tillgodoses därför ett känt behov och då
för detsammas framställning stora mängder eljes
värdelösa avfallsprodukter nyttjas kan man vänta,
att materiaiet skall erhålla en stor användning.
2. Automatisk precisionsvätskemätare.
Uppfinnare: ingenjör Nils Stiernspetz.
Fig. A och B. Det yttre och det inre av Stiernspetz’
vätskemätare.
Denna uppfinning avser en automatisk
precisionsvätskemätare av det slag, där två mätkärl
ömsevis fyllas och tömmas, genom att det ena kärlet
till följd av viktökningen vid fyllningen ändrar läge
och tömmes samtidigt med att det andra tomma
kärlet kommer i läge för fyllning. Anordningen
grundar sig på att från mätkärlen, allt efter som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
