Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
295
klagar man, att kommittén uttalat sig i negativ
riktning rörande denna frågas sociala berättigande.
Presidenten Harding, på vars initiativ
kommittén tillsatts, har i ett genom pressen offentliggjort
brev till kommitténs ordförande, Judge Gary, uttalat
sin besvikelse över att kommittén ej framlagt ett
positivt förslag till tvåskiftssystemets avveckling. Han
hoppas dock, att en lösning av denna fråga, som är
av största sociala betydelse, må kunna åvägabringas
genom direkt aktion från industriföretagen själva.
I kommitténs argumentering för
tolvtimmars-dagens bibehållande framhålles, att en hastig
förändring skulle medföra vittomfattande svåra följder
för hela Amerikas industri på grund av nu rådande
arbetarknapphet. President Harding framställer en
förfrågan, huruvida en övergång från två- till
treskiftssystem skulle kunna verkställas, därest ett
överskott på arbetskraft vore för handen.
Kommittén har härå avgivit en svarsskrivelse,
vari framhålles, att kommittén ej underskattar den
allmänna opinion, som gör sig gällande inom landet
till förmån för tolvtimmarsdagens avskaffande, ocli
kommittén lovar vidtaga varje åtgärd, som inom
möjligast korta tid kan leda till den långa
arbetsdagens avskaffande.
Avvecklingen kan givetvis ej äga rum på en
dag. Många svåra frågor måste lösas, men en
förändring skall ske, »så snart ett överskott av
arbetskraft står till förfogande.»1
Medlemmarna av American Iron and Steel
In-stitute sj^sselsätta omkring 87 % av hela
arbetarstammen inom den amerikanska stålindustrin.
(Text och överrubrik ur Sociala
Meddelanden nr 8 (aug.) 1923.)
1 Enligt ett i den svenska dagspressen den 15 juli 1923
återgivet telegram från New York har Judge Gary meddelat, att
man inom sex veckor kommer att minska arbetstiden vid
landets stålverk från tolv till åtta timmar. Soc. Medd.
Direktör John Rudolphs, en av Svenska
uppfinnareföreningens äldsta och mest intresserade
veteraner — han »var med år 88 re’n» (1888) — på
vars uppfinningar grundats resp. verka såväl
utländska som svenska industriföretag, fyllde 70 år den
24 ds vid en medelålders mans fulla vigör ocli
uppvaktades, dels i sitt hem i Saltsjö-Nacka, dels i
Stockholm, från flera håll, bl. a. av Uppfinnareföreningens
styrelse med en hyllningsgärd av blommor. De
Ru-dolphska torrelementen (RR) och kolborstarna äro
som bekant specialiteter från Rylander & Rudolphs
fabriks ab., Henriksdal, och Skandinaviska
skorstensbyggnads ab:t (Stockholm, Malmö) tillämpar
exempelvis det av ing. Rudolphs uppfunna
»paratunnsyste-met».
Värmeledningar från Islands varma källor.
Borgmästaren i Reykjavik på Island har under
besök i Kristiania meddelat Tidens Tegn, att man i
Reykjavik hyser planer på att använda vattnet från
de varma källorna i närheten av Reykjavik för
uppvärmningsändamål. Källorna ligga några få kilometer
från staden, och planerna gå ut på att leda vattnet
i trätrummor till husen. Härigenom beräknar man
spara många tusen ton kol årligen. Som bekant
finnas varma källor spridda över hela Island.
Värmländska gruvor och bruk.
Vad Daniel Tilas hade att berätta 1751.
Meddelat av Pehr Johnsson.
(Slut fr. föreg, nr.)
IV. Holmén är en liten trakt tätt invid älven,
som har anseende av en liten holme medelst en
smal rännils avvikande utur strömmen, och således
dess inneslutande liksom i en liten holme. Längs
efter denna holme är en egen och särskild
malm-gång, strykande i norr och söder, och tämligen
lodrätt fallande, varpå åtskilliga gamla gruvor
fordom-tirna blivit anlagda, vilka fört en ganska god och
väl gångande svart sotgnistrig järnmalm. Men som
dels skola haft det ödet, att på något djup, efter
den vanliga tron här i orten, gått ut, dels varit
mäkta vattensjuka. Valtensjukan kan dock
näppeligen härröra av den annars tämligen lätt
förbiflytande strömmen, emedan vattnet i de öde
gruvorna, stod säkerligen en om ej ett par alnar högre
än älven, men snarare av den lågländiga beskaffenhet
emot den öster om liggande höjden, varför vattnet
lätteligen kan draga sig igenom klyftorna.
En ny skärpning arbetades väl även nu i södra
ändan av fältet, av samma intressenter som i Freden,
men efter all liknelse synes detta arbetet att bliva
särdeles långvarigt för vattensjuka, helst man anlagt
det så nära och i svit med de gamla gruvorna, att
det omöjligen kan annat än ådraga sig de gamla
gruvornas vatten.
V. Breviksgruvan ligger i söder tätt inemot
Storfors rågång, till vid pass 200 alnar från Holmen
och utmed älven, samt likaledes på Holmens
malm-gång. Stod nu öde och full med vatten, samt är i
anseende till vattudräkt av enahanda beskaffenhet
med Holmgruvan och således liten förhoppning med
sig givande, att kunna giva någon beständig
brytning.
Längre upp emot strömmen äro ännu flera
gruvor belägna såsom Hultsgruvorna, men dem hade
jag ej tillfälle bese.
Således äro i det östra Kroppsfältet eller i
denna besedda trakten ej ännu med säkerhet att
räkna uppå mera än 2:ne malmgångar, nämligen
Fredens på vilken Patrongruvan ligger samt Holmens
malmgång varuppå Holmgruvorna och
Breviks-gruvorna äro anlagda. Vad den förra beträffar har
jag den uppfattningen, att om gången på djup väl
förädlade sig, därav skulle kunna formeras ett
beständigare gruvefält. Men om den senare
malmgången eller Holmens har jag rätt släta tankar, att
kunna där anställa något varaktigt. Väl har jag
fått den idén, att det skulle vara möjligt leda
strömmen en annan väg, och om någon försiktig anstalt
därtill skulle planeras, så skulle gruvägarna här
omkring ej vara så alldeles obevekliga att företaga sig
ett sådant arbete, är dock snarare föreslaget och sagt
än verkställt. Således är min tanke, att vad man
på denna gång kan skala utav i dagen må man
göra, men att inrätta någon ordentlig gruvebyggnad,
lärer väl aldrig vinna något långvarigt bestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
