- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioförsta årgången, 1923 /
324

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN

dagens sida. Det utskott, som behandlade
statsrevisorernas anmärkningar, har icke ens anmält
anmärkningarna emot patent- och registreringsverket
inför riksdagen. Utskottet har ansett, att dessa
anmärkningar blivit nöjaktigt besvarade av
ämbetsverket.

Min övertygelse är, att nybyggnaden varit både
nödvändig och till stort gagn för arbetet inom
ämbetsverket och därmed även för uppfinnarna. Det
är att beklaga, att den just kom till under dyrtiden,
och att kostnaderna härigenom ökades, men även
med de ökade kostnader, som nedlagts för detta
ändamål, anser jag det vara lyckligt, att
nybyggnaden kommit till stånd.

Ledsamt nog har Patentverket måst begära
försträckning av andra statsmedel. Försträckningens be-

lopp utgör 1 175 000 kronor. Jag vill erinra därom,
att dyrtidstilläggen till patentverkets
befattningshavare, som år 1917 var ca 50 000 kronor, belöpte sig
1920 till ca 614 000 kronor och 1921 till ca 592 000
kronor. Inalles liar patentverket betalt ca 2 120 000
kronor i dyrtidstillägg vid sidan om den fastställda
staten. Härtill kommer den väsentliga ökningen av
kostnaden för tryckning och bindning under
kristiden. Dessa betydande utgifter motsvarades
ingalunda av inkomsterna, visserligen även de ökade,
under samma tid. Nu är det min förhoppning och
tro, att vi icke vidare skola behöva några
försträckningar, utan att våra inkomster skola förslå till
verkets utgifter, under förutsättning att dessa
inkomster bibehållas oförändrade.

De svenska landsvägarna och lastautomobilerna.

Studier i anledning av en automobiltävling.

Av H. N. Pallin.

För att giva läsaren en föreställning om den
rådande uppfattningen av de fördelar, som anses
känneteckna olika slag av vägbanor, anför jag här
som prov en av de i handböckerna allmänt
förekommande jämförelsetabellerna över
vägbeläggningar.* Dessa siffror kunna visserligen variera åt-

(Forts fr. föreg, nr.) ’

skilligt, beroende på de uppfattningsfaktorer, som i
dem ingå. I den här meddelade tabellen är
jämförelsen gjord med en s. k. idealbeläggning,
upptagande samtliga de högsta förekommande
poängsiffrorna för de jämförda materialen. Dessa
idealbeläggningens poängsiffror äro samtidigt procentsiffror.

Fig. 5. Idealsektion av Lincoln Highway. (Engineering Nems-Record.)

Tab. 5. Jämförelse mellan olika slags beläggningar.

Nr

Egenskaper

[-Idealbeläggning-]

{+Idealbe- läggning+} Plattor Retong [-Asfaltmakadam-] {+Asfalt- makadam+} Vanlig makadam Grus


1 Anläggningskostnad ............ 15 8 10 10 15 15

2 Underhållskostnad............... 25 25 20 20 10 12

3 Varaktighet........................ 7 7 5 5 3 1

4 Lätthet att underhålla ........ 10 7 8 8 10 10

5 Renlighet........................... 5 3 3 5 2 1

6 Lågt trafikmotstånd ............ 5 5 4 4 4 3

7 Gott fäste........................... 10 4 7 5 10 10

8 God sanitet ........................ 5 4 4 5 3 2

9 Frihet från buller............... 5 3 3 5 4 5

10 Lätthet att åstadkomma ...... 5 2 3 4 5 5

11 Trevnad för trafiken............ 8 3 5 6 8 6

__ 100 71 72 77 74 | 70

* Arthur H. Blanchard: American Highway Engineers’
Handbook, First edition, John Wiley & Son, Inc. 1919, sid. 1360.

Kolumnen för grus är dock tillagd av undertecknad. På grund

härav borde tabellen i övrigt hava något modifierats. Resultatet
skulle dock i huvudsak blivit detsamma.

Av denna tabell att döma synas alltså
amerikanarna, när hänsyn tages till samtliga de
anförda egenskaperna, sätta de olika beläggningarna
på landsvägar i följande ordning, nämligen:

1) Asfaltmakadam ..............................................................................77

2) Vanlig makadam ........................................................................74

3) Betong......................................................................................................72

4) Plattor......................................................................................................71

5) Grus............................................................................................................70

Det bör emellertid anmärkas, att olika författare
komma till olika resultat i fråga om valören mellan
de olika beläggningarna. Huvudfaktorerna vid val
mellan olika sådana äro emellertid trafikens täthet
och tyngd samt de däremot svarande tre första
egenskaperna i ovanstående tabell.

Underhåll av stensatta vägbanor torde ställa sig
ganska svårt för flertalet av de nuvarande
väghållningsdistrikten på landet. Sedan vägarbetet med
stensättning slutförts av yrkeskunnigt folk och
underhållet skall vidtagas med de krafter, som stå till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free